Välkommen tillbaka, idiot! Och glad påsk!

Jag har kommit på varför jag ogillade min blogg. Det är för att jag inte spelar spel. När man inte spelar spel och har ett hyfsat normalt liv så blir det ganska tråkigt att blogga. Själva poängen med att flytta (blogg och liv) var just att sluta spela spel, för det var för jobbigt att leka lycklig och lyckad. Men det är jobbigt att allt är beige också. Aldrig ska man vara nöjd.
 
Det är visserligen det som är hela problemet också: jag är nöjd. Och missnöjd. 
 
 
Jag är cynisk nu. Det har jag aldrig varit förut, men nu har det slagit till med full kraft. Kanske är det visdom som kommer med åldern. Cynisism. Klart att det finns lyckliga lyckade människor i 30-årsåldern också, eller människor som inte är cyniska och ändå är lyckliga. För mig är cynisism nyckeln till allt. Cynisism och ilska = lycka. Jag försökte förklara för mina kollegor i 20-25-årsåldern, men jag tror att de inte riktigt trodde mig. De trodde att jag var deppig igen. Eller att jag överkompenserade något.
 
Icket!
 
När jag läser bloggar och de porträtterar ett lyckat liv eller ger råd åt andra hur de ska skapa ett dito så har jag låtit "phhhffft". Högt, rätt ut i luften. Ett grymt. Mycket riktigt kommer det ju snart fram att de är olyckliga eller "söker sig själva" eller behöver terapi. Eller tror sig behöva träna mer eller äta bättre eller jobba mer eller umgås mer med barnen. Eller tyda stjärnorna, idka "shaking" innan föreläsningar och prata med Universum.
 
 
Kanske vi måste börja förstå att en viss art av cynisism också är lycka. 
 
Jag kommer leva lääääänge på det faktum att Jenny Strömstedts kompis gjorde en "Eat, Pray, Love"-resa och kom fram till att meningen med livet var att spela NHL och äta glass. Det är det bästa i livet: jag slipper testa allt - hen har redan gjort det, and found nothing!
 
 
Jag är nöjd. Och missnöjd. Och det duger gott och väl.
 
Nu jävlar ska jag basunera ut mina ilskna recept på hur man blir såhär. Nu jävlar ska jag vara missnöjt nöjd och lära andra att bli det. Jag skojar inte ens när jag i efterhand menar att min svåra sjukdom 2017 har format ett ego till människa som aldrig mått bättre. Jag är argare, ibland till och med deppigare, och livet har fan aldrig varit mer rikt. 
 
Här kan vi hämta mycket. 
 
"Look for the bare necessities
The simple bare necessities
Forget about your worries and your strife
I mean the bare necessities
Old Mother Nature's recipes
That brings the bare necessities of life"
 
 
|
#1 - Hanneles bokparadis:

spelar inte spel och är inte cynisk... tror jag.

Svar: Bara du är lycklig så är det ju bara nice att inte vara cynsik! :D För mig var det cynisism som saknades lite.
Ajli Müller

#2 - Alice Lindström:

Härligt att du hittat tillbaka till bloggen!

Svar: Ja det är himla nice :D
Ajli Müller

#3 - Sara Ekman:

Ja man kan ju inte vara nöjd och lycklig jämt, livet är en bergochdalbana minst sagt :D

Svar: Sannerligen!
Ajli Müller

#4 - Marie:

Jag har också hamnat i lite tråkigt läge i livet, så jag är lite anti allting jag med nu

Svar: Vad tråkigt! Mitt tråkiga läge har tacksamt nog gett ganska mycket frukt mitt i allt! Puh!
Ajli Müller

#5 - Bunny:

Jag tror inte heller man ska "skapa" något speciellt med sin blogg. Det har förstört bloggandet lite. Man ska bara skriva! SKRIIIIIVA ur sig, av sig, om sig. Det är fint, oavsett vad det handlar om, så länge det är äkta!

Svar: Hear, hear! jag tycker också att det är fint, personer är fina ju!
Ajli Müller

#6 - Hemma Hos Felicia:

det var ett tag sedan jag var inne på din blogg men alltså WOW jag blir alltid så inspirerad av dina inlägg!! :D Måste bli en bättre läsare nu hahahaa

Svar: Men åååh, hej Felicia! <3 Du är så välkommen tillbaka och du anar inte hur glad jag blir av att läsa ordet "inspirerad" i samband med mina ord. TACK!
Ajli Müller

#7 - Alicia:

Hmm fast du likställer att vara olycklig och behöva terapi med att vara spirituell och uppskatta meditation. Känns rätt skevt? Jag var extremt cynisk och olycklig som tonåring. Kände lite som du då, att de "lyckliga" bara spelade glada men egentligen mådde piss. Har insett att man oftast väljer sin lycka själv. Jag har jobbat hårt för att bli lycklig och tillfreds och det var värt jobbet. :) Hat också funnit stor lycka i min andlighet, tror på en god kraft i universum, älskar yoga och meditation. Livet har en mening när det består av mer än typ matlagning, sova, jobba och dö...

Svar: Nej, jag skriver ofta i affekt så det framstår kanske som att min lycka är ett "facit". Det är den givetvis inte. Icke desto mindre ledde min ilska till lycka och jag kommer inte sluta vara arg på orättvisorna förrän de är åtgärdade. Jag likställer inte andlighet eller terapi eller... ja, någonting med lycka längre. Jag tror att lycka är högst subjektiv, och är själv både andlig och cynisk och lycklig och ilsken, och mitt liv har i högsta grad en mening.
Ajli Müller

Kommentera här