Slalomåkning med Anja Pärson (!!!)

Julia Muller Sandvik Blogg
Kors i taket, nu har vi varit ute på vift och åkt slalomskidor! Eller ja, min man har åkt slalomskidor. Jag åkte snowboard bara för säkerhetsskull. Det var första gången i hans liv och skulle bli den första gången på 19 år för mig. Men han var så duktig! Och som vanligt kom vi båda hem rätt så utpumpade!
 
 
Det var rätt kul när vi kom till backen, för då var det närmast folktomt och vi trodde att backen var stängd. Men så såg vi att en familj var där och åkte. Det visade sig vara Anja Pärson med fru och barn. Nivån på åkningen varierade med andra ord rätt ordentligt från högt och lågt bland oss som vistades i backen, hehehehehe...
 
Nu avslutar jag kvällen med en kopp kamomillte innan sänggående. Vilken trevlig kväll det blev!
 
| Gillade ni att läsa det här inlägget? Klicka gärna här för att följa mig med bloglovin' ♥ |

Ut på tur, aldrig sur!

Julia Muller Sandvik Blogg
Det känns som att jag har döpt ett eller flera inlägg till just detta: ut på tur, aldrig sur. Det är ju så trevligt att säga så. Ett litet utflyktsrim som gör allting lite mer uthärdligt och så. Jag älskar att vara ute. Och den trötthet som drabbar en efter en dags utomhusvistelse är också så himla skön. Känner ni igen typ efter friluftsdagarna i skolan eller i skidbacken eller här på längdskidor, när man kommer in och inte ens orkar klä av sig de svettiga kläderna? Mmmm. Då mår själen!
 
 
Visst kan man riktigt se hur bra själen mår? Vi var förstås trötta i ben och armar när de här bilderna togs och vi tittade tillbaka över sjön mot vårt hem. Men fan, vad vi mådde! Dessa bilder är från gårdagen då jag och Erik åkte en vända längdskidor.
 
 
Träningsvärken hade inte ens lagt sig när vi tog den här vändan, och nu är den mordisk. Icke desto mindre gjorde vi det. Jag insåg att jag inte längre tyckte att det var tråkigt! I skolan tyckte jag nog mest att det var tråkigt för att det var så himla jobbigt... och det är ju jobbigt när något plötsligt är jobbigt för en som annars har kunnat segla igenom grundskolan utan någon större ansträngning, eftersom jag oftast siktade på G (E) i ämnena ändå.
 
Nu kom jag in på annat och måste avrunda. Känner inte för det. Ska skriva i min dagbok. 
 
Hej på er!

Snowboard i Bygdsiljum med Jalla Jalla och Minttu

Julia Muller Sandvik Blogg
Här kommer lite babbel och bilder från ännu en tur i backen. Den här gången åkte vi till Bygdsiljum, en backe cirka 9 mil från mitt hem och en av de bättre Umeås omnejd har att erbjuda (Umeå har annars mycket snö, men ytterst litet utbud av utförsåkningsmöjligheter [i jämförelse]). Vi började åka runt 9:30.
 
 
Som kanske syns erbjöd resvägen en hel del rosa sol, snö och dimma. Vi mötte inte så många fler än lastbilar och ett antal renar som stod och slickade saltet från vägen. Jag antar att folk i allmänhet inte träffar renar så ofta? Landsvägskörning i norra(re) Norrland gör dock att man träffar dem så ofta att de slutar vara vackra, kloka, viktiga djur och mest är farthinder man inte vill göra illa.
 
 
Jag och pappan åkte därefter upp och ner, om och om och om igen, tills jag fick rännskita (not kidding... finns det ett finare ord för det? I vår familj kallar vi det "jalla jalla" vilket betyder typ "skynda skynda!) och var tvungen att ta tillflykt till vattenklosetten... 
 
Pappa åkte ytterligare fyra åk medan jag tog 8 cl Minttu (Jägern var slut) och en öl (klarar magen öl så klarar den allt). Jag spelade lite pusselspel på mobilen och mådde gott, faktiskt. Jag ville dock inte riskera att fastna i dalen en ytterkligare gång..!
 
 
Slutet gott, allting gott.
Så att säga!
 
Väl hemma blev det stekta nudlar med vitkål samt ett par ytterligare öl som inhandlades halvvägs hem från skidbacken. Det var gott och trevligt, men nu är det snart över. Ingen after ski när man jobbar tidigt... no sir! Nåja, åkningen var poängen i alla fall!