Sammanfattningar

vecka 43 | en bister historia

Jag har fått vila, vila, vila. Alla mina snälla anhöriga har önskat mig bara gott. Jag kan inte fatta att jag blev sjuk i covid-19 och med så många symtom som gör ont. Maten är äcklig.

Usch, förutom att hosta, nysa, gråta och skita har jag ju inte gjort så mycket. Jag fick ställa in körövningen, uppsjungningen, finlunchen med de andra vägledarna i kommunen, arbetsveckan, en middag med husgruppen… ja, mycket har fått ställas in. 

Jag har fortfarande gjort mina läxor från KBT-behandlingen. Och en dag kände jag doften av handkräm. Det är ju i alla fall något!

Har det hänt något bra i er vecka?

16 reaktioner till “vecka 43 | en bister historia”

  1. Vad tråkigt att du haft Covid, skönt dock att du nu verkar vara på andra sidan av den, även om inte smaklökarna och lukten kommit igång riktigt än. Trist för man har ju förstått hur mycket du älskar god mat. Hoppas du snart kan känna smak och dofter igen.

    Gilla

    1. Ja, det där med att smaken inte kommer igång gör mig faktiskt ledsen, för att det är ju ett så stort intresse! Under feberdagarna har jag ju inte varit så sugen på mat direkt, men nu när jag börjar friskna till! Ååååh, vad jag saknar det!

      Gilla

  2. Skönt att du haft en del positivt i alla fall i veckan. Duktigt av dig att du har kunnat göra din KBT läxa trots feber. Krya på dig. Kram

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s