Ibland, ganska ofta, önskar jag att jag var en influencer. På sätt och vis, i egenskap av lärare och studie- och yrkesvägledare, är jag väl en influens i mångas liv redan. Men jag menar i den nuvarande betydelsen. En social media influencer – ordet som många försöker hitta synonymer till men som jag tycker är coolt! – en sån’ vill jag vara. Fast det är klart, jag har ju ett paaaaar hinder som inte är särskilt gynnande i ett potentiellt karriärsskifte:
Skäl till att jag skulle vara en usel influencer:
- Jag gör inga betalda samarbeten (för att jag inte vet hur man för in dem i sin deklaration).
- Jag har ingen aning om antal views, följare, likes etc. eftersom jag tycker det är helt ointressant.
- Jag har inget coolt liv.
Men om man vänder lite på formuleringarna så har jag ju ett par grejer som talar till min fördel istället, vid ett potentiellt karriärskifte:
Skäl till att jag skulle vara en bra influencer:
- Om jag skulle lära mig att deklarera för det kan jag lova att jag skulle bara ta sådant som jag tyckte var riktigt roligt och värt att ”influera” med.
- Mina följare skulle aldrig behöva känna att jag krävde något (typ klick, likes, kommentarer) av dem, eftersom jag ändå inte följer statistik på det.
- Jag har inget coolt liv.
Det är klart att det är ”coolare” att läsa om influencers med coola liv, men att läsa om småfisar är nog också nyttigt. En som INTE festar för sin inkomst, en som INTE tar planet hit och dit, en som INTE lägger filter, en som INTE sätter ad-links till smink och hudvård och en som INTE beställer in ostron för att fota men inte äta. Och dessutom älskar jag internetkompisar. Ja, ni fattar, sista punkten är ändå till en fördel på många sätt! Influencers som är vanliga är ändå lite ovanligt. Känner ni till någon så får ni gärna länka dem i kommentarsfältet, för det är mina favoriter!
