Ibland när jag påtar på med dagliga (goda) vanor brukar jag tänka att jag skulle vilja fota det. Visa det. Dela med mig av det. Jag vill klä allt det fina i ord som det goda förtjänar. Ibland gör jag förstås en liten ansats till det, men ofta gör jag det inte.
Jag tror att det beror på den lilla rösten i mitt huvud som säger ”vem tror du att du är?” när jag brygger örtte så fint, eller övar medveten närvaro, eller omhuldar min kropp och själ och samtidigt tänker och känner på sätt som låter väldigt mycket större än det kanske borde.
Jag har flera vanor jag tycker är helt underbara, men det känns som en charad om jag delar det. ”Jag som inte ens vågar stå i en kö eller åka i ett tåg och som varit ledsen i ett kvartal, ska jag dela med mig av hur det låter i mitt meditativa huvud och hur jag smeker medhårs, really?”.
Men det tål att övervägas.
När jag började blogga (november 2008 var det, lilla söta barn) hade jag så mycket bloggskada att det är rent ”beundransvärt”. Jag åt knappt en måltid som inte dokumenterats, varje vackert träd fotograferades och mina tankar kläddes ofta i ord – ibland flera gånger per dag. Nu är jag snarare bloggskadad av andra som är mer begåvade, vackrare eller har mer spännande och variationsrika liv. Det hämmar mig lite.
Jag vill inte verka något. Jag vill vara genuin. Alla kanske verkar något i skrift, till och med genuina människor. Jag kanske kommer börja verka lite. Det är kanske dit hela den här livskrisen bär. Det ska gläda mig, i så fall.
Måndag: jobb på jobbet, fänkålste i koppen, fina blå glas som påminner om min barndom och umgänge med mamma, brieostspaj med citrondressad sallad och stickning med ljudbok.
Tisdag: en nygrävd solgrop, kall i stjärten med Linnea, Frank och John-John, en kort promenad till sjön och en stor sallad efter ett sug att äta mer vegetariskt.
Onsdag: jobb, ljudbok, IKSU spa. Jag tränade, låg i ljusrummet, satt vid brasan och drack te. Att ha sitt gym på ett spa är bäst! Riktigt lat middag och yoga på kvällen. Jag kände mig snäll mot mig själv, men limen smakade parfym.
Torsdag: jag minns inte alls… för jag vaknade ju upp till krig. Vi grät. Vi hade många frågor och mycket oro på jobbet. Vädret var vackert i alla fall, när jag gick hem från jobbet.
Fredag: Jag har gett mina högstadieelever skitsvåra uppgifter, det är inte säkert att det funkar. När jag kom hem var jag väldigt glad åt att det var helg och jag valde att vila och göra halsband och äta en fettig macka med en salladspåse. I salladen fanns det sand och grus och jag sket i att äta upp den efter det utan slängde alltihop.
Lördag: ett litet set smycken skapades, i samma färg som bensin på ytan av vårvattenpölar. Det låter inte så romantiskt, men det är ett vårtecken. Jag åt spenat- och ricottapizza som en riktig liten latmask och tittade på true crime som ett riktigt litet psyko.
Söndag: bilden ovanför fick jag i fredags och jag grät. Idag kom jag mig för att packa fram den ur sin bubbelplast och då grät jag igen. Det är jag och Erik utanför Helena Elisabeth kyrka. Nygifta. 23 år. En av mina elever har målat den åt oss. Resten av söndagen har jag inget emot att ägna mig åt att bara titta på den och minnas igen den där soliga augustidagen.
Alla gillar inte matinlägg. Den här bloggen har jag re-claimat som som en livsstilsblogg med stort fokus på min dagliga strävan och inre hälsoresa. Renodlade matbloggar finns det så många redan, mycket begåvade dessutom. Men jag vet minst en och troligen två som gillar mina inlägg med vanlig, hederlig, god och enkel mat! Alltså kommer det ett inlägg med mat. Det lagas, det äts – det bloggas!
Salami- och briepaj
Det här ser inte mycket ut för världen för plåten jag gräddade pajen på slog, så den gräddades snett. Den blev däremot god: jag fyllde en färdig pajdeg med brieost, guldsalami, soltorkade tomater och äggstanning. Sista kanske 10 minuterna i ugnen toppade jag med pinjenötter. Salladen är, skojar icket, en påse blandade blad och en avokado som jag dressat med pressad citron, olivolja, salt och peppar. That’s it!
Potatissallad med röda linser
Kokt kall potatis, kokta kalla linser, hackad rosélök och chili, dressade med olivolja, citron, dijon, brun farin, balsamvinäger, salt och peppar låg och drog sig i kylen ett tag. Jag serverade detta med en påse blandad sallad och smulad fetaost på ett gigantiskt fat som jag fick av min mamma i alla hjärtans dags-present.
Grön thaisoppa med nudlar
Färdigmat, nästan! Lägg kokta nudlar i botten av soppskålen. Fräs morötter, purjolök och minimajs i en kastrull. När de ”ser bra ut” häller man sedan på en förpackning grön thaisoppa (sådan från Kelda). Hetta upp hela skiten, pressa över lime och servera över nudlarna. På med sesamfrön för lite knastrighet, mer färsk lime och salt och sedan klart!
Grilled cheese med dijon och skinka
Bred dijonsenap på vetelevain. På med prästost efter behag, en skiva cheddar och riv sönder önskad mängd riven rökt skinka. Sedan steker man allting mjukt och varmt på medellåg – medel stekpanna och serverar med en massa god sallad.
Hoppas att ni får en riktigt fin helg allihopa! Ät något gott, må gott och så vidare!
Jag är inte rätt person att hålla brandtal, så det kommer jag inte göra, men idag kan jag inte låta bloggen stå tom. Jag kan inte begripa det som hänt nu. Att jag vaknade till krig i morse. För det är ju vad det är: Ryssland har invaderat hela Ukraina.
Vi såg på Nyhetsmorgon med blanka ögon. Inte av ointresse, inte som ögon kan bli blanka när man försöker se ut som att man lyssnar på någon medan man egentligen spelar upp jazz-scenen i Prinsessan och Grodan i huvudet. Nej, blanka av annalkande tårar.
Det var hård vind och tunga snöflingor överallt. Jag och Erik sladdade till jobben, och på skolorna var det många frågor, mycket oro och stor medkänsla. Vi såg presskonferensen och vi såg bilderna på nyheterna. Ögon stora som tefat.
Det blir inget brandtal idag, men jag tycker att Fredrik Reinfeldt uttryckte det lysande när han sa att ”idag är vi alla ukrainare”. Vissa saker kan man inte låta passera onämnt och istället ge utrymme för mina middagar och simningen och Eriks vackra ögonfransar.
Jag har mitt liv och jag lever det och jag är tacksam för det. Imorgon kommer jag skriva om det igen. Men idag är vi alla ukrainare.
Refresh betyder ju ”uppdatera” egentligen. Man uppdaterar flödet, man uppdaterar garderoben och man uppdaterar en laggande hemsida. Idag gjorde jag en ny kategori i mina höjdpunkter på instagram som jag döpte till just ”refresh”, men jag menade den inte som i ↻ utan som i ”fräscht igen”. Re-fresh. Refreshed. Detta efter ett par strålande timmar ute i det fräscha.
Det här är nere vid Nydalasjön. Det var knallkallt och glittrade, men såklart fick jag inte med glittret på bild. Däremot hur den blå himlen tycks återspeglas i snön. Idag var snön inte vit på sjön, den var verkligen blå.
Mest refreshed kände jag mig av att få snacka med min kompis Linnea och träffa två av hennes killar: Frank och John-John.
Vi grävde en liten, liten solgrop i snöhögen och satt länge i solskenet med bara våra tankar och planer och drömmar. Teman som avhandlades: att vara vegan, att bli vegetarian, vårlängtan, sommarbegär, grillning, Åland, Gotland, återhämtningsaktiviteter och terapi. Något vi talade förvånansvärt lite om var covid-19, men det kanske bara är på tiden att man ledsnar på det. Refresh, refresh!
Eftersom jag fyller år i november längtar jag inte efter att få önska mig något. Man måste vara vansinnig om man skulle längta till november. Önskelista kan få finnas ändå. Här kommer ett collage med min materiella önskelista (del 1: smådekor och kläder):
Den här önskelistan består av genrebilder. Jag skulle inte ha emot att ha just exakt dessa artiklar i mina ägor, men inte nödvändigtvis. Det är snarare den här ”sortens” grejer jag vill ha och det var jätteroligt att söka rätt på allting. Hoppas hitta rubb och stubb på Myrorna, Röda Korset och PMU. Second Hand-shopping är det roligaste som finns.
Det här är ett önskeinlägg från en läsare och jag tycker att det är roligt. Kan ni inte kommentera här nedanför eller på min instagram några önskeinlägg, teman eller titlar? Det vore så trevligt med lite inspiration.
Det är ganska normala, vanliga dagar som jag fyllt också den här veckan med. Restriktionerna är släppta och jag får fylla dagarna med allt möjligt jag tidigare inte fick, men jag har ingen lust. Även utan torgskräcken har jag ett ganska litet socialt behov och har egentligen alltid föredragit att umgås med min familj eller inte alls.
Alltså får ni höra om en lika alldaglig vecka som någonsin… den del av mig som önskar att jag var så rolig och så festlig och så spontan sörjer. Den del av mig som är ärlig och genuin orkar luta mig tillbaka. Såhär är det nu, för att såhär ”trivs” jag nu. Vem vet vad som händer andra år?
Måndag: på jobbet inleddes vänskapsveckan med alla hjärtans dag. Extra godishjärtan, alla hade röda och rosa kläder, vi hade forumspel och värderingsövningar och såg på Röjar-Ralf krashar internet. Vi hann inte hela, men där finns definitivt diskussioner om vänskap och sociala medier att hämta för särskilt de yngre eleverna.
Efter jobbet var jag och simmade typ hundra längder (för bassängen är blygsamma 14 meter på vårt spa) och lyssnade på ljudbok i solljusrummet. Februari… jag är verkligen självlysande blek nu.
Tisdag: jag tvättade, städade, läste ut min bok Balladen om sångfåglar och ormar, lagade bruschetta (med lite trist färg eftersom basilikan kom från frysen och inte är färsk) med hårdstekt korv till middag efter att ha tagit emot en härlig leverans från Coop.
Onsdag: det var tufft, jag är inte sjuk eller något, men energin är så låg. Minnet är besvärligt. Det var min namnsdag och om inte det här är det gulligaste meddelandet från mina tvåor så vet jag inte vad som är :’)
Torsdag och fredag: det är något är på tok med mig och jag orkar/klarar inte fulla veckor än. Det känns som att jag kanske aldrig riktigt ryckte upp mig från covid-19 och sedan kom mörkret, kylan, äckelpäckelvintern och sammanföll med stor arbetsbörda. Natten till torsdag sov jag nästan ingenting och jag hade svår huvudvärk hela dagen. På fredagen smällde det till riktigt ordentligt, så under min fjärde lektion fick jag faktiskt lov att gå och lägga mig i ett mörkt rum och låta eleverna sköta sig själva liksom. När jag kom hem hade mina palettblad drabbats av sorgmygg, så jag slängde bort allihop.
Lördag: jag började morgonen med en jättegod smoothiebowl, men som vanligt den senaste tiden har jag glömt att fotografera. Den var dock både vacker och god. Sedan har jag lyssnat på spellistan Svenska Bangers och solen har varit ett väldigt tacksamt inslag. Jag fick också en prinsesstårtegroda innan dygnet var över.
Söndag: det är ljust. Både lördag och söndag har haft ett så vanvettigt vackert väder. Lite hopp om livet då!
Jag har tänkt på det här med mitt mående de senaste veckorna och hur nedstämd jag blev. Jag har tänkt att 2022 kanske blev mitt sämsta år i livet, fast det inte skulle det! Men så är det ju naturligtvis inte. För det första var det väl inget fel på mig de första veckorna av året även om jag råkat glömma det, och för det andra är februari piss alla år i mitt liv. Så 2022 kan faktiskt ändå bli mitt bästa år i livet, även om det här inte är de bästa dagarna eller veckorna, precis.
När jag gick skrivkursen Skrivmånaden med Yrsa och Flora fick jag, liksom de andra kursdeltagarna, en skrivuppgift per dag. Jag är så glad att jag gick kursen. Det var ett kravlöst upplägg med teman, uppgifter och utmaningar varje dag i en månad.
Varje dag skrev jag två alster: en löpande text och en dikt. Jag upptäckte att dikter och kortare berättelser kommer lättare. Böcker kan jag ännu inte skriva.
Jag tror att vissa personer har lite olika behov av ganska specifika grejer för att kunna leva, orka, må. Mannen som behöver sin fiol. Den unga kvinnan som behöver sin skönlitteratur. Tanten som behöver sina cigariller. Gubben som behöver sin morgontidning. Det finns människor med stort socialt behov och som behöver vänner och umgänge och många figurer i sina kretsar. Jag behöver en penna. Jag behöver mamma, pappa, min storasyster Fanny och min man Erik, och en penna. Sedan behöver jag inte mer.
Mitt behov av att skriva är stort och jag skulle förmodligen kollapsa ganska snabbt om någon tog ifrån mig det. Tänk om jag kunde förvalta och förfina det behovet och göra något av det!
I veckan hoppas jag att det ska bli lite lättare att ta dagarna som dom är. Jag har redan försökt att bara finna mig i att jag just nu glömmer saker och slarvar bort saker. Min hjärna är lite svedd och jag vill inte bli sjuk, så jag har bett min chef om hjälp. Bara den vetskapen, att hon vet och att hon har gjort grejer för att hjälpa mig sortera, har gjort att jag på något vis funnit mig lite mer i att det är illa just nu. Dessutom att just nu inte betyder för evigt. Man kan återhämta sig, man kan klara det mesta, bara inte alltid på topp.
Jag pallar inte läsa, men jag lyssnar på en ljudbok och myser med den. Jag pallar inte träna, men jag har simmat en massa längder och myst på spat. Jag pallar inte laga mat (skojar inte, det blev krögarpytt idag…), men jag har beställt livsmedel från Coop för leverans i morgon. Då ska laga något fint igen, som förra veckans linguine med köttfärssås.
Ingen behöver recept för spagetti med köttfärssås och egentligen tar det knappt längre tid att göra det här än att värma en fiskgratäng i micron.
Delar bra, delar dåligt. Det måste man ju verkligen säga. Jag har gjort ganska normala grejer i veckan på det stora hela, men jag har också mått ganska dåligt och jag är inne på vecka 5 med migrän varje veckoslut. Jag gör mycket bra för att vara snäll med mig själv, och allt ser alltid ganska trevligt ut. Är det ljug? Lite.
Det här är jag inför ett yogapass och två skulpturer jag funderar på att köpa. Jag har varit och tittat på dem tre gånger de senaste två veckorna. Men jag behöver också köpa nya glasögon. Jag vet inte vad jag ska välja.
En dag gick jag till Iksu spa där jag tog solljusterapi, massage och åt lunch från Bistro Le Garage. Jag satt i det varma rummet med bassängen och tittade ut över ohemula snömängder. Det gick ändå ganska bra. Eller… ja, jo. Det gick ganska bra. Jag måste ju vänja mig, träna om hjärnan. Rom byggdes inte på en dag.
Här kommer lite annat som jag gjort vecka 6:
Jag har druckit mycket te.
Jag har gjort en läxa från KBT:n.
Jag har fått ett riktigt sammanbrott och gått ner mig lite.
Jag har firat min systers födelsedag och mer ändå ♡
Jag har fått en jacka av Erik som är 100% min stil och jag älskar den!
Ajli Müller 