Vardagen

en helg som kom så lägligt

Jag sitter i vardagsrummet som är så ljust att jag måste kisa lite för att ögonen är så ovana. Det gör att jag ser ständigt lite bekymrad ut, men faktum är att jag just precis nu känner mig ganska tillfreds. Säll.

Då och då drar jag mitt ännu lätt fuktiga hår under näsan och andas in djupt. Det doftar svalka och jag vet att det inte är en doft egentligen men det finns inget annat ord som stämmer. Ett morgonvått hår, nytvättat med fuji green tea och sedan lufttorkat i en marslägenhet på Tomtebo doftar svalka och ingenting. Lite green tea, fine, men mest svalka.

Igår gick mina elever på sportlov. Det betyder att jag också gjorde det. En hel vecka ska jag ge mig själv gåvan att verkligen vila. Det gör ingenting om det enda jag gör idag är att sniffa på svalkan. Det gör ingenting om jag aldrig flyttar mig från just exakt den här dynan i soffan. Ingenting gör någonting.

Det är sportlov, men jag ämnar inte fylla det med sport. Inget Vasalopp för mig, inte. Jag tar ett letargilov istället. På bästa tänkbara vis!

Hälsa

hur många gånger kan du säga ”knut”?

Jag har börjat skriva det här inlägget så många gånger, utan att riktigt komma till skott. Det ska handla om gårdagen, men jag får inte riktigt till det. Det är så mycket. Jag härbärgerar så mycket trötthet, förvirring och oro. Hela huvudet slår knut på sig själv. Ryggen har också knutar.

Igår på förmiddagen hämtade jag mina broderigarn. Jag brukar inte brodera, så de ligger bara i en glasburk i garderoben vanligtvis, i väntan på inspiration. Jag mätte upp några längder och hjärnan flämtade ”inspiration, du skojar?”.

Det blev inget broderi. Istället matchade jag mitt huvud och min rygg med knut efter knut efter knut.

Tre färger, sex trådar, 12 knutar per rad, två rader per färg…

För varje knut jag slog hoppades jag att mina egna skulle lösas upp lite. Tillfälligt gjorde de nog det. Jag kanske skulle göra ett vänskapsband exakt varje dag. Eller ta arbete på ett örlogsvarv… eller som scoutledare.

Vardagen

några planer och förhoppningar i vår

För att underlätta under plågsamt snörika vintrar och korta regniga somrar räknar jag årstider i kvartal. Juni, juli, augusti = sommar. September, oktober, november = höst. December, januari, februari = vinter. Mars, april, maj = vår. Det är således vår nu. Tack och lov! Hade jag räknat i temperaturer och snödjup hade vi inte varit där än på långa vägar.

Detta är vad jag vill fylla sagda vår med. Vissa hör till marssidan av våren, andra till majsidan. Alla hör till vårkvartalet!

  • Jag vill promenera i skog och mark, för att få luft och liv… ✔
  • … och både se och fota vårknoppar och vårfåglar.
  • Jag vill sitta på balkongen med ljudbok och frallor… ✔
  • … och få första brunmärkena…
  • … eller bränna näsan i en solgrop!
  • Jag vill spela kubb, mölkky, krocket, yatzy eller andra utomhusspel.
  • Jag ska åka till stugan! Bara vara där!
  • Det är dags att inviga grillen…
  • …och kanske vedgrilla också?
  • Jag kan tänka mig att åka skidor eller snowboard i ett lysande landskap… ✔
  • … men jag vill hellre ha en picknick, med både mat och musik.
  • Jag vill ta med fika från Crosta till sjön, om det hinner bli varmt nog.
  • Att ge mig själv en staycation kanske vore något?
  • Jag vill nog något påskigt också, pyssel eller ägg eller röda fräkniga kinder!
  • Det är dags att läsa böcker utomhus.
  • Jag skulle vilja filma vårens ankomst…
  • … och filma matlagning, yoga och allmänt slow living vore så trevligt, om jag törs. ✔
  • Efter alla restriktioner vill jag besöka några av våra museum!
  • Jag vill våga testa något nytt på gymmet.
  • Slutligen måste jag göra fint på balkongen, sommar-prep! ✔

Vad vill ni fylla våren med?