Vardagen

först strand, sedan bad; nu stad

Min tur tog slut. Inte helt och hållet, men lite här och där: allergier i ögon och näsa, puttrande migrän som inte riktigt bryter ut, PMS, handsvaghet som gör att tallrikar flyger och glas krossas (och eftersom jag också har PMS så gråter jag hejdlöst när så sker – igår när jag tappade middagen var jag närmast otröstlig).

Sån’t händer.

Fram till den här vändningen har jag fortsatt njuta av sol, bad, familj, vänner, mat och dryck. Jag tänkte att vi skulle ta ett litet svep över dessa ljusglimtar och så ska jag göra mitt bästa för att fylla glaset igen. Som ju är halvfullt, visst?

En morgon var jag på stranden i stugan för att kyla av mig ordentligt i havet, bli lite ompysslad av min syrra med biskvier och lösa korsord. Det har varit en välsignelse att kunna bada. Uttrycket ”kyla av sig” känns däremot som en överdrift då temperaturen som uppmättes i havet var… 26 grader! Jag tror att det är kallare i Nydalasjön.

Även pappa och farmors kille Gunnar kom ner för att bada i havet. En sådan ynnest att få ha dessa underbara män i mitt liv. En sådan ynnest att få ha en så fin familj, med utökning. En sådan ynnest att få ha en så grand strand. Må hända tröttnar ni, men inte jag. Att blogga är att minnas, och jag vill verkligen minnas.

Idag blir det ingen strand. Vinden har vänt så det fläktar skönt på balkongen. Därför är planerna istället en dag i stan: städa, tvätta, diska, läsa, vila, handla… ”stangrejer”. Det behövs ju också!

22 reaktioner till “först strand, sedan bad; nu stad”

  1. 26 grader i vattnet – det låter som Medelhavet eller något land söderut!
    Livet är ju upp och ner, förhoppningsvis mest upp! Härliga sommarbilder och minnen att glädjas åt!

    Gilla

    1. Ja men wow, jag fattar inte hur havet kunde värma så här uppe i Västerbotten, men det var verkligen varmt. Så varmt att det kändes som att man kunde ligga i i timmar utan att det ens svalkade en rakt igenom. Och mamma, hon plaskade omkring utan problem, och då vet man att det är varmt!

      Gilla

  2. Här har du gjort om designen ser jag. Ser superfräscht ut! Underbara bilder du bjuder på. Jobbigt när man har såna där dagar när inget funkar. Hoppas att det är bättre nu.

    Gilla

    1. Vet du, jag har hållt på och trassla med designskiten hela dagen, och jag får bara inte till det! Kommentarsfunktionen försvinner när den är snygg och jag fattar inte var det tar vägen XD Nu har jag gett upp!

      Gilla

  3. Vad jobbigt att du tappar saker och sånt gör en verkligen ledsen. Så härliga dagar du annars har haft på stranden. Kramis ❤

    Gilla

    1. Ja, och när det var smågrejs blev jag full i skratt, men porslin, mat, saker som går sönder eller förfars… Och jag VÄNJER Mig ju inte med handsvagheten heller, utan plockar upp saker normalt och plötsligt rasar allt till backen.

      Gilla

  4. Låter som en härlig dag. Tycker alltid att dina inlägg är så härliga att läsa. Du skriver liksom så personligt och kreativt!

    Gilla

  5. Du har ju värsta sommaren, som i en bok eller film. Där ser man ju sällan de där dipparna, men jag hoppas du kommer upp igen snart.
    Idag är det ju så skönt ute, det går ju att andas igen! Jag har mest plockat ihop och städat idag. Gjort lite ärenden och snyggat till på bron.
    Nu dricker jag prosecco, läser bloggar och längtar till imorgon bitti, då vi åker på mini-semester. Sen jobbar jag 2 dagar, kanske 3 och efter är det semester på riktigt!

    Gilla

    1. Alltså jag HAR verkligen det! Dipparna är verkligen färre än vanligt också, men just när jag skrev det här inlägget var det väldigt snopet. Från 100 till 0 kändes det då (hade till och med fler ”åkommor” än vad som jag skrev om!).

      Men snälla, det låter ju såååå härligt: prosecco, semester, packat och städat ihop, kunna andas… Yep, nu kommer den. Semestern!!!

      Gilla

  6. Jag älskar att du är så öppen med dina ups and downs!
    Vet att det har blivit mer socialt acceptabelt att prata om sin ohälsa men jag känner mig fortfarande lite för privat, eller kanske gammalmodig, för att kunna dela med mig.
    All cred till dig, vackra du!

    Gilla

    1. Vad fint att du tycker det! Jag ÄR inte ens särskilt öppen med mina downs, hehe, jag har nog bara lite fler än normalt. Men just (delar av) ångesten är jag glad att vara så öppen med, och det är jag absolut med flit. Fast jag tror också att jag alltid har varit lite gränslös med vad folk kan och inte kan få veta om mig, och vet inte om jag någonsin kommer träna bort det.

      Angående att dela med sig av ohälsa som känns privat (rent generellt alltså) så finns det ju inget som säger att man ”ska” kunna dela med sig av det, allt man vill hålla privat är ju ingens business än sin egen! Det är verkligen, verkligen fint av dig att du uppskattar min öppenhet ❤ Men vill man inte så är det lika mycket cred till att välja att hålla det för de som man VILL dela med.

      Jag tycker att din blogg är härlig och personlig 🙂

      Gilla

    1. I vanliga fall är jag en badkruka som bara badar när jag mår dåligt på land. Jag vägrar nämligen att klaga på värmen, för jag tycker att det ger mig rätt att klaga på mörkret och kylan. Så när jag blir för varm eller håller på att dö, då badar jag för att kyla kroppen XD

      Gilla

  7. Men vilken mysig dag på stranden ni hade! 🙂 och jösses så varmt i vattnet, då hade nog till och med kunnat tänka mig att bada! Hihi! Hoppas du har en fin start på veckan 🙂

    Gilla

    1. Ja, om det var så varmt i havet kan du föreställa dig hur varmt det var på land XD Jag har svårt att tro att det ens var NÅGON som inte badade den dagen, heheh.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s