Vardagen

goodnight sweetheart, well it’s time to go

Det har gått en icke-fotad vecka. Det beror på att jag är tillbaka på jobbet och jag håller jobbet utanför bloggen. Men att skriva i det här formatet är ett av mina största och roligaste och längsta intressen (förutom att det skrivna ordet hjälper mitt dåliga minne) så jag vill gärna påta ner något litet i alla fall. Med eller utan bilder! Så får jag försöka igen på måndag.

Den här veckan har jag försökt präglas av mildhet. Sårbarhet och skörhet och mildhet. Det är förstås roligare i veckor av stark energi, mycket som händer, stora muskelgrupper, många känslor. Allt är inte roligt, ibland måste man bara fråga: ”vad är bäst för mig idag?” och faktiskt lyssna inåt på svaret.

Jag har lyssnat på ljudbok på balkongen. På högtalaren har jag spelat musik medan jag sorterat i kylskåpet och gnuggat på fläckar med wet-wipes. Jag har hållit en värmeflaska på värkande kroppsdelar. På vardagsrumsgolvet har jag yogat långsamma program nära mattan. Om kvällarna har jag druckit kamomillte och tidigt satt i öronproppar.

När jag försöker tänka tillbaka ser jag inget direkt aktivt från vecka 35, men vad gör det egentligen? Året har ju 52 veckor! Den här veckan behövde jag börja vänja mig vid tanken på att hösten kommer och jag valde ur min höstlista med omsorg.

4 reaktioner till “goodnight sweetheart, well it’s time to go”

    1. Jag tror att man kan behöva det. I alla fall, som jag skrev till någon, om man inte gör det av sjuka skäl som egentligen kanske skulle behöva vård. Det här är så vårdande för normala nivåer av deppighet och trötthet :))

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s