Livsstil & vardagsliv

Monster i terapi, en luva och rester av covid-19

På tisdagar läser jag. Jag läser mycket böcker via BookBeat, vilket gör att jag kommer efter i alla riktiga böcker jag har. Jag håller på, fortfarande, med Monster i terapi av Jenny Jägerfeld och Mats Strandberg. Den är superspännande, men den är skriven i form av transkriberingar, journaler och faktatext vilket gör att det tar lite längre tid för mig.

När jag läser skönlitteratur (och varsågoda förresten för den supernaturliga GIF:en från när jag läste lite i tvättstugan idag) kan jag verkligen fastna. Julklappsböcker var hopplösa när jag var yngre, för jag råkade alltid börja läsa och det var det sista mina föräldrar såg av mig! Men Monster i terapi är ett annat slags fastnande… jag rekommenderar, men det är lite svårare läsning vad gäller att försvinna i en annan värld.

Andra sätt att försvinna i en annan värld? Sticka.

Där kan jag verkligen fastna i ”bara ett varv till” och ”bara tills garnet byter färg” eller ”bara tills garnet tar slut”, trots att jag inte egentligen skulle använda adjektivet roligt om att sticka. Eller? Idag har jag rätstickat en pytteliten tomteluva till min syrras Kay Bojesen-apa. Jag tror den blev för stor, men då får hon sätta den på en av sina katter istället!

Att läsa bok, tvätta och sticka har varit mina sysslor idag och det har varit så viktigt. Jag är fortfarande inte riktigt frisk från min coronainfektion och jag kan inte förstå det. Jag är såklart inte smittsam eller något, men jag har fortfarande stora svårigheter med alla slemhinnor, svårigheter med energin och med fokus. Ena bihålan är också totalt igentäppt än och smaken spelar mig ganska svåra spratt ibland.

Så ta hand om varandra: respektera restriktioner och rekommendationer!

Livsstil & vardagsliv

en lördag att (inte) minnas

Det känns ganska bra att det är lördag nu måste jag säga. Det var inget fel på arbetsveckan, tvärtom var den ganska rolig och hade inslag av både riktigt bra lektioner och skratt och spratt. Som lärare räknar man år i läsår och nu har det snart gått ett halvt. Då behöver man alltid helgerna lite extra. Dessutom tänker jag mig att alla behöver det i december, för det är svårt att få den där riktiga energin när man inte får den från dagsljuset! Idag är solen över horisonten i blygsamma 4 timmar och 29 minuter. Och inte ens högt över horisonten.

Planer? Nej, inte så många. Vila och värmeljus. Frukost lite för sent och lite för länge. En djupdykning i drömmarna på Pinterest. Städa, kanske till och med rensa, garderoben. Fira Eriks födelsedag. Titta på the O.C. och drömma om ett soligt Kalifornien.

Några tycker att det låter som en så lame lördag att de tycker synd om mig.

Jag tycker att den låter perfekt!

Livsstil & vardagsliv

oj

Det är mindre än en månad kvar av 2021 och jag är redo för det. Jag vet att folk tycker att 2021 har gått snabbt, men själv tycker jag att det har varat en evighet. Alla bitar: vintern ville aldrig ta slut och vi hade flera meter snö i mars. Vår hade vi ju inte i år här i Umeå. Men sommaren upplevde jag också som väldigt lång, kanske på grund av att jag hade så himla lång semester. Oktober varade i en hel evighet och november i minst en halv. Tack och lov är det nu bara veckor kvar till 2022!

Jag undrar hur många som har skrivit att ”2022 ska bli mitt år, det bästa i livet!”. Och hur många som kommer skriva det. Vågar någon? Jag vågar. För mitt ska bli det, det bästa året i livet. Jag är både hoppfull och kommer göra stora förändringar för att se till att det blir så. Jag vet att jag inte kan styra över ”ödet”, men ni fattar… det jag kan styra över ska jag styra över, det jag inte kan styra över övar jag mig på att nu försöka att se på med vänliga och accepterande ögon.

Jag ser fram emot ett år av hälsa och vigör. Ett år med färg och energi. Ett år med ro och kärlek. Ett år med nya minnen, relationer och lärdomar. Ett år som sträcker sig lite längre än 2 mils radie från mitt eget hem, om jag klarar av det. Jag vill leva! Älska, skratta, sova, leka, äta, njuta, prata, sjunga, spela, vila, träna, kämpa, läka, trotsa, öva, lära, krama, köra, titta, se, höra, lyssna, dansa, skapa, springa, hoppa. Leva!

Livsstil & vardagsliv

om att vara influencer

Ibland, ganska ofta, önskar jag att jag var en influencer. På sätt och vis, i egenskap av lärare och studie- och yrkesvägledare, är jag väl en influens i mångas liv redan. Men jag menar i den nuvarande betydelsen. En social media influencer – ordet som många försöker hitta synonymer till men som jag tycker är coolt! – en sån’ vill jag vara.  Fast det är klart, jag har ju ett paaaaar hinder som inte är särskilt gynnande i ett potentiellt karriärsskifte:

Skäl till att jag skulle vara en usel influencer:

  • Jag gör inga betalda samarbeten (för att jag inte vet hur man för in dem i sin deklaration).
  • Jag har ingen aning om antal views, följare, likes etc. eftersom jag tycker det är helt ointressant.
  • Jag har inget coolt liv.

Men om man vänder lite på formuleringarna så har jag ju ett par grejer som talar till min fördel istället, vid ett potentiellt karriärskifte:

Skäl till att jag skulle vara en bra influencer:

  • Om jag skulle lära mig att deklarera för det kan jag lova att jag skulle bara ta sådant som jag tyckte var riktigt roligt och värt att ”influera” med.
  • Mina följare skulle aldrig behöva känna att jag krävde något (typ klick, likes, kommentarer) av dem, eftersom jag ändå inte följer statistik på det.
  • Jag har inget coolt liv.

Det är klart att det är ”coolare” att läsa om influencers med coola liv, men att läsa om småfisar är nog också nyttigt. En som INTE festar för sin inkomst, en som INTE tar planet hit och dit, en som INTE lägger filter, en som INTE sätter ad-links till smink och hudvård och en som INTE beställer in ostron för att fota men inte äta. Och dessutom älskar jag internetkompisar. Ja, ni fattar, sista punkten är ändå till en fördel på många sätt! Influencers som är vanliga är ändå lite ovanligt. Känner ni till någon så får ni gärna länka dem i kommentarsfältet, för det är mina favoriter!

Livsstil & vardagsliv

batteriet är urladdat

Tillåt mig att viska: ”heeeeeelg…”. Igen? Absolut: ”heeeeeeeelg”.

Jag kan på allvar inte förstå vad som händer med veckorna och dagarna. Det känns som att det var flera år sedan det var sommar. Men det känns som att det var terminsstart nyss. Och måndag var definitivt igår, visst? Ni fattar: space-time-continuum-chicken-or-the-egg-och-tiden-springer. Man jobbar och så går man hem.

De här bilderna är från ovan nämnda jobb. Vet ni, jag är väldigt trött och det har varit riktigt påfrestande veckor och varje dag sedan söndagen vecka 42. Men jag har aldrig haft ett jobb som jag trivs så bra på och där jag skrattar så mycket och där jag gör så viktiga, riktiga saker tillsammans med kollegor som jag både förstår mig på och tycker om. Jag som trodde att jag aldrig skulle bli lärare igen; än mindre tycka om det.

Det hjälper såklart inte alltid. Ibland måste man få viska: ”heeeeeeeelg!”.

Livsstil & vardagsliv

det snön ger

Igår hann jag vara ute och ta några bilder på världen, som nu börjar fyllas av snö och is. Isen har jag inte mycket nytta av, men snön däremot… jag tror inte att ni förstår hur mycket den gör för ljuset. Det är mörkt nästan hela tiden, om det inte vore för snön.

Mer än såhär behöver jag egentligen inte (även om jag såklart vet att det kommer). Bara det där lilla, lilla pudret underlättar verkligen vad gäller hur ljust det blir. Tänk att allt, allt, allt det vita på nedre delen av dessa bilder i förrgår bara var en svart sjö. Nu ett vitt landskap med långfärdsskridskoåkare. Synd att solen inte behagade visa sig!

Efter att de här bilderna togs på min korta promenad fick jag åka och undsätta sju av mina elever som hade blivit lämnade på en gymnasieskola de hade besökt. Deras abonnerade buss dök inte upp – helt otroligt.

Livsstil & vardagsliv

jag fyller år idag

Idag är det min födelsedag! Jag är så ledsen att skriva ”i dessa tider…” men i dessa tider gick det inte att fira något pampigt, men jag har haft en så himla fin dag! Alldeles lagom! Och nu ska ni få höra vad det innebär för mig:

På morgonen kom Erik med frukost, sång och ballonger och sedan kom min pappa förbi med födelsedagspresenter! Ingen av mamma eller pappa kunde komma på kalas eller stanna, men presenter tycker de att man ska få… 32 år eller 12 år spelar ingen roll! Jag fick så fina saker, och en av gåvorna blev fylld av fniss och glädje att de kan ”min stil” så bra! Kolla bara vad jag hade på mig och vad jag fick i paketet!

Kolla, mitt i prick! Sedan fikade jag massor och drack mimosa. Till fika blev det mjuk pepparkaka med lingonfrosting, macarons, godis, hummussmörgåsar, Singoalla… ja, jisses… sockerbomb! Av farmor fick jag spelet Absolut överens och det var så sjukt roligt. Ibland skrattade jag så att tårarna sprutade.

Förutom att fika, dricka drinkar och spela spel kom också Bella en sväng och jag har haft en väldigt fin dag. Erik avslutade min födelsedag med att bjuda mig på pizza från Ruccola. Bästa sortens!

Nu önskar jag er god kväll, för nu ska jag fortsätta min födelsedag med att se Mysteriet på Greveholm. Ni vet, som man gör när man är 32 år!

Livsstil & vardagsliv

5 saker…

Den här listan har jag saxat (och även ändrat lite) från Emelie. Det är för att den här dagen… jisses! Började med terapi och sedan blev det alldeles för jobbigt allting. Fast jag jobbade hela dagen sedan! Jag orkar varken fota eller skriva efter det helt enkelt!

5 saker jag tycker är fina:
► Allt som har med stugan att göra.
► Laura Dern (”saker”, lalala…)
► Svanplogar på våren.
► Plottriga hem, inget sådär skandinaviskt rent blankt vitt…
► Eriks ögonfransar.

5 saker jag är rädd för:
► Att åka buss, tåg, båt och flyg.
► Skräckfilmsflickor med långt svart hår.
► Getingar.
► Diverse sjukdomar, mediciner och tillstånd som innefattar illamående.
► Att Erik ska bli deppig.

5 saker jag älskar att äta:
► Smårätter, plockmat, tapas, buffé.
► Tunnbröd med löjrom, lök, gräddfil, kokt kall potatis, rökt lax, julskinka… you name it.
► Mammas färskpotatissallad.
► Kräftor.
► Sushi.

5 saker jag vill göra i år (det lilla som är kvar):
► Få tillbaka min smak och äta något extra gott.
► Påbörja att exponera mig för mina rädslor.
► Fira min födelsedag kanske?
► Börja sammanställa diktboken jag skriver.
► Skapa en vardagsrutin med mer rörelse och återhämtning.

5 saker jag längtar efter:
► Våren.
► Sommaren.
► 2022.
► Att inte vara så rädd.
► Mamma och pappa.

Ja, detta var de 25 sakerna jag kom på. Jag tycker att väldigt mycket är fint! Imorgon innan jobbet tror jag att jag ska dricka mitt kaffe med dagsljuslampan tänd. Det behövs ju nu!

Livsstil & vardagsliv

en explosion

Igår klockan 19:18 fick jag lov att ringa larmnumret. Det small som en bomb och hela vardagsrummet lystes upp av en stor explosion utanför fönstret. Med larmoperatören i luren såg jag hur tjock vit rök vällde fram över parkeringen.

En bil hade exploderat. Det såg inte ut som min bil, men nära nog!

Och oj, oj, oj, vilken smäll det var. Jag var helt darrig när jag sprang ut, för att jag tänkte att jag måste fota inför försäkringsärendet jag misstänkte att jag skulle behöva öppna (vilken idiot jag är: springer ut till bilen som just har exploderat!).

Jag är idag tacksam att ingen var i närheten när explosionen skedde och att min bil verkar ha endast marginella skador, men jag önskar verkligen att de kunde ta personen som gjorde detta. Bombskyddet har nämligen fastställt att det här var något som exploderat under bilen och inte i själva fordonet. Så obehagligt det känns.

Livsstil & vardagsliv

tisdag – krisdag

Jag vaknade i morse och örat var ömt. All ork och lust hade huvudvärken tömt. Det snöade vid sjutiden, vid åtta var det slask. Jag som trodde att jag hade dagen i en ask. Nu regnar det så hårt att jag knappt kan se ut. I hemlighet längtar jag tills dagen tar slut.

I tvättstugan har jag hunnit med tre maskiner. Gud, som jag längtar tills solen skiner! När kroppen skriker NEJ och huvudet är gröt är det nästan svårt att minnas stunder då man njöt.

Tack och lov för varm, ren frotté. I mörkret får man fira varje succé. Jag har ett hem, ett jobb, en familj som är hel. Jag har en man som är god och som (nästan) saknar fel. Om jag vill kan jag yoga eller be till Gud. Samhället har öppnat och friats från förbud. Min syster ringer varje dag och hör efter hur jag mår. Min mamma och pappa lyssnar, råder och förstår. På jobbet är jag uppskattad för det jag kan och gör. När jag har idéer möts jag av gehör.

Så se, det finns ju människor som gör det svåra lätt. Se, det finns ju skäl att ägna hela dan’ åt tvätt. Se, det finns ju ljus i mörkret som vi kallar höst. Se, det finns ju ställen dit man går för att få tröst. Se, det finns ju lycka i en tid som är så svår. Se, det finns ju hopp att hålla ut tills det blir vår.