Kategori: Sammanfattningar

Utan att tänka på det råkade jag samla på mig en hel del bilder och händelser i veckan att det blir en sammanfattning. Det är nog våren och nystarten som spirar i mig. Nu eller aldrig? Kanske inte, men nu, åtminstone.

I måndags gjorde jag ett riktigt svettigt, hårt, flåsande träningspass på gym efter jobbet. Efteråt var jag så stolt och glad över att ha väckt kroppen, segrat över skräcken, att jag stod i salen och skrattade! Sedan låtsades jag lite att det var åt en podcast, när jag egentligen lyssnade på Stora plank & små staket. ”Det är OK att bara lägga sig ner och säga tack, hej då, nu dör jag. Jag får blunda för vad jag vill, glömma bort allt tungt som prövar. Men jag vill inte dö! Vill inte glömma någonting. Inte lämna nån utanför. Jag är här för jag vill!”.

I tisdags sjöng jag allsång med alla pensionärer och föräldralediga på Carlskyrkan. Vi sjöng inte Stora plank & små staket. Vi sjöng annat. Vackra sommarpsalmer. Tralliga visor av Astrid Lindgren. Livet i all sin enkelhet.

I onsdags var jag på Capio och jag kände mig hörd. Det var på dagen två år sedan jag fick mitt remissamtal med psykiatrin och officiellt lades i kön till ångestmottagningen. Två år. TVÅ. ÅR. Hon skulle skriva arga brev åt dem. Det framkom också att det sannolikt är något fel på min sköldkörtel och jag remitterades omedelbart till sjukhuset för biopsier. Gulp. Be för att det bara är snälla saker där inne.

I torsdags var det vackert väder som skrivet tidigare i veckan. Efter jobbet, som jag kunde sluta tidigare eftersom mina sjuor och åttor var borta. Jag kunde ”jobba in” en del av eftermiddagens studiedag och åkte hem en hel timme tidigare till strålande sol och glittrande vatten. Vi åt middag i soffan: rödbetor, gáhkku och fläskkarré.

I fredags var det en fin dag. Extra vackert mot slutet av dagen: jag skrattade och sken. Jag och Erik hade gäster över också: Linnéa och Rickard och deras lilla 8-månaders barn. Vi dippade grönsaker, slötittade på brittisk komedi, hade pizzabuffé och snackade ikapp allt missat. Som jag ju skrev om så sent som igår, men det tål att upprepas för det var så trevligt och jag är glad att släppa in någon i min lilla (o)sociala bubbla.

I lördags var det följande som hände: ingenting. Men jag började dagen med att säga till min man att ”jag är så glad”. På balkongen. Ledig. Glad. Det behövdes inte så mycket mer.

Söndagen har jag inlett med frukost på balkongen. Rostat bröd med cheddar och körsbärsmarmelad, ett glas pärondrickyoghurt, kaffe och Loka. Skinkmacka med honungssenap gick inte ner…. skinka överhuvudtaget smakar ofta ruttet för mig sedan covid-19.

Nu ser jag fram emot att fylla den här söndagen med bara lycka och luft och ljus. Även vila och värme. Det känns som ett värdigt sätt att avrunda på.

Veckans lista är lite halvt saxad och lite halvt skapad, eftersom de här ”veckans lista” cirkulerar lite var stans. Men jag tänker sluta med det! Det här blir kanske sista veckolistan, jag återgår till varianten att lista veckans + och veckans – endast och så… ja, jag utvecklar det i punkt två lite. Jag har liksom tröttnat på mig själv.

VECKANS BÄSTA: Kanske att jag tvättade bilen i en autotvätt till slut! Åh, hon blev så vacker och dessutom var det inte läskigt alls, så nu vill jag göra det igen. Jag säger då det: ”tänk om” är till för att dräpa en.

VECKANS SÄMSTA: Eftersom jag aldrig vänjer mig vid att börja fota livet så blir det att jag skriver mindre än jag känner för här på bloggen. Bildfria inlägg, ni vet… det blir som en spärr i mig. Men att vara en bloggare som fyller nätet med listor och sammanfattningar… det har aldrig riktigt varit poängen (utom att jag har ett tidsinställt inlägg till i morgon som ju också är i listform)! Från och med nu ska jag försöka att skapa ”riktiga” inlägg till semestern, för att känna efter vilket format jag egentligen trivs med. iVenga!

VECKANS KALENDER: Jag dekorerar och gör så himla, himla vackert i min kalender och jag tänker alltid att det vore kul att lägga upp bilder på den och gå igenom mina bullets etc. men eftersom jag är lärare står det alltid minst ett hemligt telefonnummer eller betyg eller liknande, så den här månaden testar jag att separera jobbkalender från privatkalender. Och den är så fin!

VECKANS MYSIGA: Kanske solljusrummet. Det är alltid avslappnande.

VECKANS VILL-HA: Mest vill jag ha sommar så att jag kan ha mina fina sommarkläder. Och på tal om det vill jag också ha nya sommarkläder. Jag har lagt den halvårliga beställningen (jag bulkköper kläder två gånger per år) och inväntar nu massor av klänningar och kjolar och sandaler inför säsongsskiftet.

VECKANS MAT: Vilken fruktansvärt dålig matvecka jag har haft, ni kan inte ens ana. Men i fredags lagade och åt jag en riktigt god färskpotatissallad. Det är smak av sommar!

VECKANS INSIKT: Startsträckan för mig är längre än jag önskar att den skulle vara. Det här med nya livet och att fylla mitt bindestreck och att maxa? Jag vidhåller det, men jag måste också inse att jag inte orkar eller klarar allt på en gång. Det kanske behövs några fler veckor, kanske till och med lite läkemedel och några ytterligare månaders KBT för att kunna klara det. Startsträckan är också en del av resan! ♡

OCH NÄSTA VECKA? Jag ska få saker gjorda: besikta bilen, däckskifta, föra in de nationella proven. Jag ska också göra saker som jag egentligen njuter av: träna, gå på massage och laga ren vegetarisk mat. Sedan ska jag göra saker som jag behöver: vila, vara snäll med mig själv, andas frisk luft.

Jag har…

♡ Tagit med datorn ut på balkongen och skrivit i solen.
♡ Kört omkring i min bil för att fördriva tid, men fortfarande inte vågat köra genom en auto-tvättomat 😦
♡ Köpt ett par gula skor som alla tycker är jättefula, men som jag tycker är supercoola!
♡ Blivit allergisk mot nästan allt jag ätit, så kinderna svullnat upp på insidan och under tungan (jag antar att kroppen håller på att bearbeta något så den reagerar mot allt, jag har fått käka så mycket allergimedicin!).

♡ Spelat trummor varje dag.
♡ Varit lite sjuklig och inte haft aptit till något gott, så det godaste jag åt i veckan var kokt potatis med Bregott med havssalt och det var ljuvt!
♡ Fikat glasswienerbröd och starkt svart kaffe i solsken och värme med Erik.
♡ Laddat ner världens coolaste ringsignal till min telefon p.g.a. millennial och just nu känner jag inte igen när någon ringer, men vill också inte svara för jag vill lyssna klart på min ringsignal.

Jag ser fram emot nästa vecka för det känns som den första riktiga vårveckan. Jag vet att jag har skrivit att jag ska maxa och ta revansch och fylla dagarna och hitta årets grej alltsedan min farbror dog, samtidigt som man kan tycka att ”det händer ju inget..?”. Åhå-åhå-åhå-jo! Det händer så himla mycket, men det är en hel del insider-jobb för närvarande. Dessutom blir det naturligtvis ENKLARE att fylla dagarna ju mer vår och sommar det blir. Så vecka 17 är så himla välkommen hit, för det är dags!

Den här veckan har vi hållit begravning för min farbror. Det var väldigt värdigt. Prästen var jätteduktig på att vända sig till de närmast sörjande på ett så liksom… varmt sätt. Musiken var jättebra. Minnesstunden var fin och jag fattar inte hur alla klarade allting. Nu när jag skriver det här är jag själv lite skakis. Farmor klappade ihop. Jag tänkte att ”ska farmor dö på sin sons minnesstund?” när pappa ringde ambulansen åt henne. Men det skulle hon inte. Jag hoppas att hon snart mår bättre och får komma hem från lasarettet. Vilken soppa!

Resten av veckan då? Jag vet inte. Med så stora saker känns det som att resten inte riktigt spelar någon roll. Jag glömde själva ”firandet” av påsken och det gör inget. Jag har:

• Jobbat en del som lärare.
• Haft en rad studievägledningar.
• Behandlat min mage.
• Ätit på Elite Hotel.
• Bakat blåbär- och hallonsockerkaka.
• Legat på balkongen och lyssnat på en god bok.
• Druckit lemonad och loka.
• Promenerat lite vid sjön.
• Köpt (och spelat) trummor.
• Handlat lunch och fika från Crosta.
• Storhandlat (men glömde köpa bakplåtspapper).
• Lekt med en fin pudel som jag inte blev allergisk mot.
• Lagat spetskål med citron och timjan.
• Varit på Team Sportia och köpt en cykel.

Var inte rädd!

Som jag skrev igår tog det ett bra tag att komma ut ur dimman. Det har varit hög arbetsbelastning i en period, en hemsk förlust, PMS, min man har varit hemma väldigt lite och på det en helt vanlig säsongsdepression. Nu är det där kemiska på G att rätta till sig, jag känner det alldeles tydligt, men det har varit väldigt liksom långsamt och lite sådär urblekt i veckan. Därför gör jag veckosammanfattning som en lista den här gången.

Veckans höjdpunkter:
Min man Erik har efter många om och men fått beskedet att han kan förlänga sitt kontrakt på Dragonskolan. Jag är så glad, för sedan han började där är han som en ny människa! Vi öppnade en flaska champagne för att fira. Förutom det fyllde min pappa år i fredags och idag var vi och firade honom med brieost, presenter, kladdkaka och sång. Min syrra hade rensat garderoben och jag fick en hel IKEA-kasse full att klä mig i framgent!

Veckans uteliv:
Det här har varit en inomhusvecka (tråkigt), men jag har kvar punkten på listan för att påminna mig själv om att jag ju mår bra av att vara ute. I och med snöstormen var jag mest ute när jag skulle skotta fram bilen när jag skulle hem från jobbet och skotta fram parkeringen när jag väl anlände på Tomtebo. Aprilväder, man är ju inte förvånad.

Veckans söta favoriter:
Jag har bakat en citron- och vallmosockerkaka! Den var den godaste. Sedan när den svalnat råkade jag glömma slå in den, så jag fick slänga mer än halva 😦

Veckans smakligaste middag:
Det här är lite otäckt att erkänna, men det godaste var nog en pizza jag åt av i onsdags. Let me tell you: det var en pizza med chilislantar, soltorkade tomater, kronärtskocka och ananas och kom i formen av en familjepizza när vi jobbade kväll på skolan i onsdags. ”Slemmigt, men mättande!”.

Veckans välbehövliga:
Jag har jobbat så otroligt mycket den här veckan! Jag är trött, men det var nödvändigt. Det är för att jag förhoppningsvis ska kunna få gå på påsklov (vi lärare har ju sådana om vi hinner!) utan att behöva arbeta en enda dag under det.

Veckans överraskning:
Jag har överraskat mig själv jättemycket med hur mycket jag har klarat av, som jag tidigare aldrig hade klarat. Exempelvis personalfika. Äta pizza från en restaurang jag aldrig testat tillsammans med åtminstone delvis människor jag aldrig träffat. Gått på en för mig läskig toalett. Promenerat runt på inte en, inte två utan tre butiker på köpcentret Avion. Ätit lunch och fika hos mamma och pappa.

Mål för nästa vecka:
Ta mig tid och utrymme att fångas av min familj och fånga min familj om de behöver, särskilt på torsdag när det är begravning för min farbror. Att ta påsklov och då djupandas och återhämta mig. Vara utomhus mycket om vädret vänder. Att fira påsk på något sätt, kanske med ett gott buffébord. Köpa något roligt?

Hoppas att er vecka var fin och att ni gjort något kul! Puss!

Är det dags att snacka lite vardag igen? Jo, kanske det. En liten sammanfattning ska jag nog kunna krysta fram i alla fall, även om kameran inte direkt gått varm.

Efter jobbet har jag varit med min pappa och mamma på måndag, onsdag och fredag. Vi har ätit på SEN Street Kitchen, löst korsord på deras balkong och fikat kaffe och äppelkaka i vardagsrummet. När vi hade firat julafton 2021 träffade jag inte mamma och pappa på två hela månader. Man kan väl säga att jag tar igen det nu.

Jobbet har varit ganska oanmärkningsvärt, förutom att vi haft två nationella prov och en maskeraddag. Jag och Erik har varit väldigt trötta och maten har varit en katastrof. Men ingen blir ledsen av sushi.

En kväll gick jag på retreat. Deltagarna är i tystnad och man kan be, man kan måla, man kan få massage, man kan sticka, man kan tända ljus. Den här gången var tystnaden och retreaten från 18:20-20:30 och det var väldigt nyttigt. Jag blev lite förbannad mitt i bönen, men det är lugnt. Han kan ta det.

Jag lämnar vecka 12 med retreaten. Helgen försvann, men det kommer fler. En ny redan vecka 13, eller hur!?

I veckan har jag varit mycket med min familj. Vi har behövt varandra extra mycket. Onsdag, torsdag, lördag har jag krupit upp, nära nära. Det här inlägget får ”handla om” söndagen, istället, den enda dag jag har fotografier från.

Idag har jag varit ute i det friska. Jag har andats. Åkt fort, fort, fort utför. Promenerat långsamt längs det lilla bergets fot, fram och tillbaka. Njutit av värmen i ansiktet och fått upp pulsen och låtit den sjunka igen.

Ta hand om er, ta hand om varandra!