Sammanfattningar

vecka 9 | i lite olika siffror

Jag har jobbat fyra dagar. Jag har läst 167 sidor. Jag har gymmat två gånger.

Jag har ätit lunch två dagar. Jag har ätit fem vegetariska middagar. Jag har ätit två pescetariska middagar.

Jag har tankat för över 600 .- Jag har handlat tre gånger. Jag har druckit säkert 17 koppar te.

Jag har firat min mamma som fyllt 65 år. Jag har ätit en semla. Jag har varit på gott humör minst en gång per dag i sju dagar.

Nu välkomnar jag vecka 10, gladeligen. Tills dess: må bäst!

Sammanfattningar

vecka 8 | let some light in

Måndag: jobb på jobbet, fänkålste i koppen, fina blå glas som påminner om min barndom och umgänge med mamma, brieostspaj med citrondressad sallad och stickning med ljudbok.

Tisdag: en nygrävd solgrop, kall i stjärten med Linnea, Frank och John-John, en kort promenad till sjön och en stor sallad efter ett sug att äta mer vegetariskt.

Onsdag: jobb, ljudbok, IKSU spa. Jag tränade, låg i ljusrummet, satt vid brasan och drack te. Att ha sitt gym på ett spa är bäst! Riktigt lat middag och yoga på kvällen. Jag kände mig snäll mot mig själv, men limen smakade parfym.

Torsdag: jag minns inte alls… för jag vaknade ju upp till krig. Vi grät. Vi hade många frågor och mycket oro på jobbet. Vädret var vackert i alla fall, när jag gick hem från jobbet.

Fredag: Jag har gett mina högstadieelever skitsvåra uppgifter, det är inte säkert att det funkar hehehehe…. När jag kom hem var jag väldigt glad åt att det var helg och jag valde att vila och göra halsband och äta en fettig macka med en salladspåse. I salladen fanns det sand och grus och jag sket i att äta upp den efter det utan slängde alltihop.

Lördag: ett litet set smycken skapades, i samma färg som bensin på ytan av vårvattenpölar. Det låter inte så romantiskt, men det är ett vårtecken. Jag åt spenat- och ricottapizza som en riktig liten latmask och tittade på true crime som ett riktigt litet psyko.

Söndag: bilden ovanför fick jag i fredags och jag grät. Idag kom jag mig för att packa fram den ur sin bubbelplast och då grät jag igen. Det är jag och Erik utanför Helena Elisabeth kyrka. Nygifta. 23 år. En av mina elever har målat den åt oss. Resten av söndagen har jag inget emot att ägna mig åt att bara titta på den och minnas igen den där soliga augustidagen.

Och snart, snart, snart är det lov.

Sammanfattningar

vecka 7 | det knarrar men går

Det är ganska normala, vanliga dagar som jag fyllt också den här veckan med. Restriktionerna är släppta och jag får fylla dagarna med allt möjligt jag tidigare inte fick, men jag har ingen lust. Även utan torgskräcken har jag ett ganska litet socialt behov och har egentligen alltid föredragit att umgås med min familj eller inte alls.

Alltså får ni höra om en lika alldaglig vecka som någonsin… den del av mig som önskar att jag var så rolig och så festlig och så spontan sörjer. Den del av mig som är ärlig och genuin orkar luta mig tillbaka. Såhär är det nu, för att såhär ”trivs” jag nu. Vem vet vad som händer andra år?

Måndag: på jobbet inleddes vänskapsveckan med alla hjärtans dag. Extra godishjärtan, alla hade röda och rosa kläder, vi hade forumspel och värderingsövningar och såg på Röjar-Ralf krashar internet. Vi hann inte hela, men där finns definitivt diskussioner om vänskap och sociala medier att hämta för särskilt de yngre eleverna.

Efter jobbet var jag och simmade typ hundra längder (för bassängen är blygsamma 14 meter på vårt spa) och lyssnade på ljudbok i solljusrummet. Februari… jag är verkligen självlysande blek nu.

Tisdag: jag tvättade, städade, läste ut min bok Balladen om sångfåglar och ormar, lagade bruschetta (med lite trist färg eftersom basilikan kom från frysen och inte är färsk) med hårdstekt korv till middag efter att ha tagit emot en härlig leverans från Coop.

Onsdag: det var tufft, jag är inte sjuk eller något, men energin är så låg. Minnet är besvärligt. Det var min namnsdag och om inte det här är det gulligaste meddelandet från mina tvåor så vet jag inte vad som är :’)

Torsdag och fredag: det är något är på tok med mig och jag orkar/klarar inte fulla veckor än. Det känns som att jag kanske aldrig riktigt ryckte upp mig från covid-19 och sedan kom mörkret, kylan, äckelpäckelvintern och sammanföll med stor arbetsbörda. Natten till torsdag sov jag nästan ingenting och jag hade svår huvudvärk hela dagen. På fredagen smällde det till riktigt ordentligt, så under min fjärde lektion fick jag faktiskt lov att gå och lägga mig i ett mörkt rum och låta eleverna sköta sig själva liksom. När jag kom hem hade mina palettblad drabbats av sorgmygg, så jag slängde bort allihop.

Lördag: jag började morgonen med en jättegod smoothiebowl, men som vanligt den senaste tiden har jag glömt att fotografera. Den var dock både vacker och god. Sedan har jag lyssnat på spellistan Svenska Bangers och solen har varit ett väldigt tacksamt inslag. Jag fick också en prinsesstårtegroda innan dygnet var över.

Söndag: det är ljust. Både lördag och söndag har haft ett så vanvettigt vackert väder. Lite hopp om livet då!

Jag har tänkt på det här med mitt mående de senaste veckorna och hur nedstämd jag blev. Jag har tänkt att 2022 kanske blev mitt sämsta år i livet, fast det inte skulle det! Men så är det ju naturligtvis inte. För det första var det väl inget fel på mig de första veckorna av året även om jag råkat glömma det, och för det andra är februari piss alla år i mitt liv. Så 2022 kan faktiskt ändå bli mitt bästa år i livet, även om det här inte är de bästa dagarna eller veckorna, precis.

All kärlek.

Sammanfattningar

vecka 6 | roma uno die non est condita

Delar bra, delar dåligt. Det måste man ju verkligen säga. Jag har gjort ganska normala grejer i veckan på det stora hela, men jag har också mått ganska dåligt och jag är inne på vecka 5 med migrän varje veckoslut. Jag gör mycket bra för att vara snäll med mig själv, och allt ser alltid ganska trevligt ut. Är det ljug? Lite.

Det här är jag inför ett yogapass och två skulpturer jag funderar på att köpa. Jag har varit och tittat på dem tre gånger de senaste två veckorna. Men jag behöver också köpa nya glasögon. Jag vet inte vad jag ska välja.

En dag gick jag till Iksu spa där jag tog solljusterapi, massage och åt lunch från Bistro Le Garage. Jag satt i det varma rummet med bassängen och tittade ut över ohemula snömängder. Det gick ändå ganska bra. Eller… ja, jo. Det gick ganska bra. Jag måste ju vänja mig, träna om hjärnan. Rom byggdes inte på en dag.

Här kommer lite annat som jag gjort vecka 6:

  • Jag har druckit mycket te.
  • Jag har gjort en läxa från KBT:n.
  • Jag har fått ett riktigt sammanbrott och gått ner mig lite.
  • Jag har firat min systers födelsedag och mer ändå ♡
  • Jag har fått en jacka av Erik som är 100% min stil och jag älskar den!
  • Jag har sett På spåret och Melodifestivalen.
  • Jag har kramats och kramats och kramats.
  • Jag har jobbat.
  • Jag har roddat.
  • Jag har lyssnat på ljudböcker.
Sammanfattningar

vecka 5 | det har gjort ont

I måndags: jag var på jobbet och hade det bara nice hela dagen. Det var såklart en del att ta igen efter en veckas distansarbete, men också väldigt roligt. På eftermiddagen lagade jag alaska pollock i krämig dijonsås, eftersom Erik var på bågskytteträning. Han är inte ett fan av fisk (tror han i alla fall) så jag passar ofta på när han är borta.

I tisdags: jag påbörjade #fångafebruari med Underbara Clara, vilket är en fotoutmaning där vi lägger upp bilder på ett tema per dag (alla dagar eller några dagar gör man ju som man vill!). ”Nä nu får det vara nog! Så här tråkigt kan vi inte ha det! Stålgrå himmel, bleka ansikten och isande kalla vindar. Nu måste vi piffa till denna anrättning kallad februari”, skrev Clara och jag kände bara att JA. Så jag piffade februari lite i veckan. Det var kul.

I tisdags fick jag även ganska hemska ryggsmärtor, så jag har resten av veckan rullat på foam roller, gjort specifika yogapass och druckit treo. Det är inget fel på mig, jag bara sover i soffan och är gammal och hormonell. Men jag tände ljus och rullade och hade mysets mys mitt i allt.

I onsdags hade vi studiedag från lunch-ish. Det är viktigt, men inte särskilt kul att dokumentera. Erik blev sjuk, så jag fick sova ännu mer i soffan så han kunde hosta ifred. Obs! Inte covid.

I torsdags var jag på jobbet och hade lektioner igen och det var roligt. Det roligaste var nog inte jobbrelaterat ändå, utan att jag gick till IKSU spa. Jag mysroddade en kilometer, låg i ett bås på bassängbalkongen och höll på att somna, samt glassade i solrummet med inställningen Miami i 30 minuter. Mmmm!

I fredags kom en snösmocka. Det gick utmärkt att ta sig till jobbet, lite spårigt och dålig sikt och lite drivor, men fortfarande inga problem när man kör försiktigt. Att köra hem var desto värre, men bevisligen klarade jag det. Och jobbet var roligt.

När jag skulle åka hem hade det blivit plusgrader, det var därför det var så besvärligt. Fem bilar körde fast. Det är så fint att se hur människor går samman när det gäller. Människor är inte perfekta, men vi enas ibland och då älskar jag oss. Vi skottade fram varandra och hjälptes åt.

I lördags var jag så himla seg. Det var som att hela kraften runnit ur mig. Som dagen efter vaccination. Jag bet ihop ganska bra och spelade lite skribbl.io med en kompis, såg melodifestivalen och åt hamburgare, men det var ändå tydligt att jag inte är helt bra i kroppen.

Idag, söndag, har jag så mycket värk att jag har svårt att tänka normalt. Nästan hela dagen har jag ägnat sittandes på foam rollern, positionerad liksom ”framför” bäckenet och rullat fram och tillbaka och värktabletterna hjälper ingenting. Jag längtar tills jag får sova.

Sammanfattningar

vecka 4 | kan vara den tråkigaste

Jag har jobbat mycket hemifrån i veckan och har således väldigt lite att berätta. Det är inte så att jag lever för att arbeta, men det är ju inte heller så att jag är och umgås med folk eller trängs i butiker dessa tider. Det är på jobbet det mesta händer. Men jag har ändå en viss del trevligt och otrevligt att berätta.

En natt gjorde jag det förbjudna och somnade med stearinljuset tänt. När jag vaknade på morgonen vid kanske 6:10 så brann det fortfarande! Vilken brinntid ändå! Det var ett billigt doftljus i liten glasburk. Tack och lov råkade jag inte sparka ut det i sömnen och allt gick som det ska, men det var inte kul. Var försiktiga där ute! Och så stekte jag köttfärsbiffar.

En dag kokade jag fisksoppa på kylskåpsrens för att jag var så fattig. Men det var inte så illa för kylskåpet dolde både lök, fänkål, vitlök, chili, hummerfond och tomater. Dessutom hade jag ett kuvert saffran och såklart ett paket frysta fisktärningar.

En dag flög överljudsplan över Umeå och när de passerade ljudvallen smällde det så högt att jag trodde att det var två nya bilexplosioner på gården. Har ni hört det någon gång? Överljudsplan alltså, inte bilexplosioner. Jag hade ingen aning om att det skulle vara sådana otroliga smällar. Rutorna dallrade och hjärtat rusade vill jag lova! Tur att jag har min mindfulness. Du är här är en app (som jag tror inte längre finns att köpa?? Den kostade typ 20 spänn och är fantastisk…) som är ateistisk och handlar om medveten närvaro samt självmedkänsla och Abide är en kristen meditationsapp.

En dag (kväll) lagade jag en ostbricka med massa goda grejer.
P.S. Ser ni att det knappt är mörkt utanför fönstret?
P.P.S. Ser ni att min tallrik matchar mina fåtöljer vi använder som köksstolar?

En dag fick jag nog. Av allt. Jag fick nog på covid-19 och att min smak fortfarande inte är normal, nog av mig själv och hur geografiskt begränsad jag är, nog på hur min mage har satt mig i bojor, hur mina tankar skapar katastrofer till både höger och vänster och bakåt och framåt (i tiden) och nog på att vara uttråkad, blek och leds. Nästa vecka ska jag göra något 1. roligt, 2. läskigt, 3. uppskjutet/viktigt och 4. hälsosamt. För det förtjänar jag! Du med ♡

Sammanfattningar

vecka 3 | huller om buller

Jag skulle vilja sammanfatta den här veckan med en massa bilder och anekdoter, men just nu är jag rädd att jag inte har så mycket att komma med. Jag måste skärpa mig, för med mitt dåliga minne är det foton och blogg som är räddningen. Annars är det dagar som aldrig kommer åter. Idag blir sammanfattningen huller om buller (konstigt uttryck…) för att jag har inga bilder som kan separera dagarna från varandra den här gången.

Glad: jag fick massage på arbetstid. Jag har tagit ett stort och dyrt beslut att det är dags att köpa en ny bil. Jag har ätit god mat flera gånger, bland annat återvände jag till ICA Supermarket Ålidhem där jag köpte en ”Mackbaren-macka” som på den gamla goda tiden. Nu är det strålande sol och + 8,1 °C!

Förbannad: på ICA Kvantum trängdes folk. På Stora Coop trängdes folk. På ICA Supermarket trängdes folk. Sedan slutade jag försöka handla. Backa, snälla. Jag har också varit arg på mig själv, därför att jag har känt mig så väldigt gammal den här veckan. Sedan blev jag förbannad på att man ens behöver bli gammal. Jag har inget emot t.ex. rynkor och leverfläckar, men det här med att bli skörare och få slut på tid… vad ska det vara bra för?

Mittemellan: jag köpte en chokladapelsin, svindyr. En apelsin för 14, 50 .- och den var svår att skala och klyfta och dessutom var den inte ett dugg godare än en vanlig apelsin. Jag rekommenderar ej! Jobbet har på det stora hela gått bra i veckan och jag har fått ganska mycket gjort och haft ganska roligt. I helgen har jag sett på True Crime-grejer, sjungit jättemycket och fått svåra örsmärtor, som jag misstänker blir en fullfjättrad öroninflammation snart.

Nollställningssöndag idag, wipe the slate clean: jag ska städa allt som inte gjorts klart under veckan, t.ex. våttorka och rensa kylskåpet, jag ska bädda rent i sängarna, hyvla av den gamla pälsen, smörja och pampra, dricka te, ligga på spikmattan… ingen yoga på grund av öroninflammationen, men kanske lite medveten närvaro. Det blir en mild, mild, mild nollställning idag. Min helg har gått alldeles för fort… det gör mig ledsen. Och lite stressad.

Sammanfattningar

vecka 2 | kallstartad

Liksom jag förutspådde i söndags har det varit väldigt svårt att ”leva lajf” när jobbet drog igång igen. Men jag ska berätta i alla fall lite av vad jag har pysslat med, för även veckor som inte är särskilt händelserika är väl värda att minnas. Annars är ytterligare sju dagar förlorade för evigt.

I måndags började jobbet och jag var glad. Men i måndags började också min bil läcka motorolja och jag var ledsen. Jag tänkte att det var slutet på min gamla pärla. Men jag hade ju redan tid på verkstan för att laga min motorvärmare, så jag tänkte att de får väl kika på oljeläckaget också: kanske skulle det gå att laga utan att ruinera mig?

Sedan hände det mest pinsamma som har hänt rörande min bil… de ringde upp och sa att min motorvärmare inte är trasig för att… och nu ska ni få höra… jag skäms ihjäl… för att JAG HAR INGEN MOTORVÄRMARE! Alltså, nej, så himla pinsamt. Jag har alltså kallstartat den här stackars Forden i 39 minusgrader! Jag har kallstartat den här bilen exakt varje dag sedan den kom ut ur fabriken till Umeå år 2007! Nä, alltså, ni söderöver förstår säkert inte exakt hur illa detta är, det är ett MIRAKEL att den här bilen lever. Motorn borde ha skurit och batteriet borde ha dött. Även om Umeå inte har 39 minusgrader som vi hade varje vinter i Jokkmokk så har vi alltid åtminstone några veckor med ett riktigt köldknäpp per år… och jag har ba… startat bilen. Dag ut och dag in.

Så på verkstan blev det till att byta olja, oljefilter, laga elfelet i uttaget till kupévärmaren och installera motorvärmare. Jag skämdes nästan ihjäl…

Dessutom har vecka 2 innehållit:

  • Migrän :(( nästan fyra hela dagar av sju.
  • KBT med exponering: jag har åkt buss för första gången sedan 2019! Fyra hållplatser.
  • Det vanliga: yoga, litteratur, skrivövningar och stickning håller jag ännu uppe.
  • Första veckans jobb sedan semestern – väldigt, väldigt roligt!
Sammanfattningar

vecka 1 | no pidas perdón

För mig som är lärare är ju vecka 1 en semestervecka. Således är det en ganska lat och lagom historia som nu skall berättas. Ni är välkomna att följa med i mitt dagliga liv:

jag skulle tvätta och laga paella i måndags, men när jag kom hem med kycklingfiléerna så var det hål i förpackningen… rå kycklingfilé som varit i öppen förpackning kunde jag bara inte med att tillaga. Jag vet inte om det är min magångest som förstör, eller om det bara är sunt förnuft den här gången. Men ett framsteg: jag klarade i alla fall av att handla och köa som normala människor! Även om det blev en helt annan måltid än planerat.

tisdagen vaknade till snöstorm och det gjorde mig ledsen, för när det är snöigt blir det aldrig riktigt ljust om dagen. Men jag yogade lite med Adriene, skrev lite på en bokidé jag har och läste lite mer i boken jag håller på med nu (Box av Läckberg och Fexeus – inte min typ av litteratur men nu vill jag veta slutet så jag har beslutat att läsa ut den i alla fall!).

Dagen efter, onsdag, hade jag en lång, lång fika med min kompis Bella på kvartersfiket Crosta och det var så trevligt. De första 20 minuterna hade jag mina vanliga issues, men Bella vet om dem och låter mig ”hålla på” tills det går över. Och så gick det över. 2,5 timme satt vi och fikade. Crosta är så mysigt. Delar är ett vanligt café och delar är väldigt ”cottagecore” med pappersinslagna apelsiner och spetskål i trälårar och take-away-bröd i små paket med hampasnören. Jag gråter typ vad fint. Fast den här gången tog jag en helt vanlig chokladmuffins och en chaisteamer på havremjölk.

I övrigt gjorde jag inte så mycket, utan läste mest bok och hade en lofi-brasa i bakgrunden. Som jag drömmer om ett hem med egen brasa nu!

Dagen efter var det strålande sol de timmar som klotet tillät, vilket gav ett gott torsdagshumör inledningsvis, ett sämre humör när motorvärmaren gick i graven och sedan ett gott igen när Lärarförbundets tidning Läraren publicerade en av mina lärardikter på sin instagram, och dessutom ska trycka den i januaritidningen :’)

Och om vi tittar på fredag, lördag och söndag… jag gjorde inget speciellt i mina mått mätt. Vi skulle ju på middag hos mamma och pappa för att fira jul- och nyår i efterskott men vi hade inte turen med oss, för de fick lov att ställa in.

Allting var istället som vanligt: långsamma promenader i dagsljuset, rykande tekoppar, tända ljus, yoga, skriva vackert i vackra block, läsa böcker och sticka tröjor. Det låter lite som att jag romantiserar vintern. Det gör jag inte. Jag längtar mest av alla jag vet till våren och sommaren, så mycket att det ibland värker i hjärtat. Däremot är det ju en vecka av jullov. Då kan man leva långsamt!

Hur ska vecka 2 hålla måttet, när jag återvänder till arbetet och inte kan leva lika långsamt längre? Jag ska nog komma på något! ♡

Sammanfattningar

vecka 52 | årets sista och första

Jag är så tacksam över att ha lämnat 2021 och gått in år 2022. Inte för att datum egentligen har någon magisk innebörd och det är jag fullt medveten om, men om man som jag älskar att göra ordentliga (om än symboliska) avslut och avsked så är ju det här tiden att göra det!

Julen var jobbig. Inte julafton, för som jag skrev förra veckan hade jag en 100 % OK julafton, men hela karusellen man ska mysa av och njuta i och längta efter och jag har mått jättedåligt. Jag rensade bort allt som påminde om julen redan på juldagen, utom just den lilla vasen med bären på bilden i början av det här inlägget. Julen hör till 2021 – och nu är det inte det längre! Så screw it!

Sista (och första!) veckan på året kommer bli väldigt märklig att sammanfatta, för den är så… spretig. Men ni är välkomna att läsa och kika på denna saliga blandning av vardagskrams genom en trasig mobilkamera.

► Erik kom hem från sin semester på Åland på måndagen! ♡
► Hans plan var försenat, så efter att ha väntat på honom hela julen och sedan hela dagen stapplade han in klockan 23:10 på kvällen! Oj, vad trött han ska ha varit!
► Jag lagade en krämig makaronipudding med fetaost.
► En annan dag blev det korv med bröd och het kräftröra. Lättjan, alltså!

► I och med att omikron är en riktig liten subba så vågade vi inte fira nyårsafton enligt planer, utan det blev en hemmakväll.
► Hemmakvällen innebar matmässigt av förrätt av chips, löjrom, lök och turkisk yoghurt, huvudrätt i form av salami- och briesliders och efterrätt i form av vaniljpannacotta med mangogelé.
► Sysslomässigt blev det film och stickning först, sedan lyssnade jag på ljudbok till sent på natten.

► Jag har stickat en provlapp för att lära mig att göra aviga maskor och slätstickning, men sedan hade jag inte hjärta att riva upp det för det var ju min första slätstickning! Så jag gjorde provlappen till ett pannband till Björne istället.
► Och ett pannband till mig, också med maskorna på fel ställen och många svordomar!
► Jag har fått inleda en ny dagbok och hur passande är det inte att jag fick öppna den, så ny att ryggen knakade, på just nyårsdagen? Jag valde en grön! Jag kommer skriva mer om den senare.

► Jag har varit på solig promenad. Det gick snabbt ner till sjön och sedan jättelångsamt hem från sjön, för att då hade jag solen i ansiktet.
► I lördags inledde jag årets yogakalender Move tillsammans med (såklart) Yoga with Adriene. Det känns bra.
► Jag har druckit finkaffe nästan varje dag och börjar hitta rätt ratio äntligen. Det är king att Erik fick en kaffekvarn i julklapp, för jag har stulit den.

Och just det! Jag håller fortfarande på och bråkar med bloglovin’, men nu när jag har fått min .se flyttad hit till wordpress borde det så småningom börja rulla igång igen! Ni är alltså välkomna att följa mig HÄR.

Hoppas att er vecka var fin!