Mat & prat

mycket ätit och lite gjort (men det ljusnar)

Jag har inlett den här veckan, vecka 1 lalala, med att yoga ganska mycket. Yoga, vila, vara ledig, ta in, andas ut. Få lite träningsvärk. Den yogan som är i ordningen heter ”Open”, men jag har gjort några andra också. Mer ”mysyoga”.

Yogan följdes av att äta brungräddat hårdbröd med Västerbottensost, inlagd gurka och en herrans massa svartpeppar. Det passar alla tider på dygnet, tror jag.

Jag har fortsatt med att promenera. Gå långsamt, inte ta mig särskilt långt, ta lite bilder på saker som ropat lite lågmält på mig, andats lite mer av den friska luften.

Sedan ätit lite lunch i form av everything bagel med rökt lax och minimuffins med smörkolafyllning och hasselnötter. Erik bjöd jag på en ciabatta med dijonsenap och rostbiff. Allt från kvartersfiket Crosta där jag känner alla baristor vid förnamn.

Jag har lyssnat på musik, vilket är väldigt ovanligt för mig. Någon satte säkert i halsen nu. Jag har inte Spotify. Men jag gillar skivor. Skivor är ett så fint sätt att lyssna på musik mer ”medvetet närvarande”. Att lyssna på musik och verkligen höra den. Det låter som att jag bara hittar på och att jag försöker ”bloggifiera” och romantisera det hela, men på just musikpunkten är jag faktiskt såhär förmäten… Whatever works, right?

Sedan har jag ätit pasta med goda grejer. Här nedanför en riktigt ful en, men som smakade gott: linguine med saffran, vitt vin, grädde, räkor, pinjenötter och annat smått och gott.

Nu är det mörkt igen, för det är fortfarande alltid mörkt. Dygnmässigt alltså. Jag bor i Umeå och det har vänt så att solen är över horisonten i fyra timmar och 41 minuter, men särskilt högt över horisonten är den inte. Det är mörkt hela tiden, inklusive de fyra timmar och 41 minuter som solen egentligen är ”uppe”. Men jag är inte mörk. Det har vänt och det vänder.

Jag och världen ljusnar! ♡

Veckor & sammanfattning

vecka 52 | årets sista och första

Jag är så tacksam över att ha lämnat 2021 och gått in år 2022. Inte för att datum egentligen har någon magisk innebörd och det är jag fullt medveten om, men om man som jag älskar att göra ordentliga (om än symboliska) avslut och avsked så är ju det här tiden att göra det!

Julen var jobbig. Inte julafton, för som jag skrev förra veckan hade jag en 100 % OK julafton, men hela karusellen man ska mysa av och njuta i och längta efter och jag har mått jättedåligt. Jag rensade bort allt som påminde om julen redan på juldagen, utom just den lilla vasen med bären på bilden i början av det här inlägget. Julen hör till 2021 – och nu är det inte det längre! Så screw it!

Sista (och första!) veckan på året kommer bli väldigt märklig att sammanfatta, för den är så… spretig. Men ni är välkomna att läsa och kika på denna saliga blandning av vardagskrams genom en trasig mobilkamera.

► Erik kom hem från sin semester på Åland på måndagen! ♡
► Hans plan var försenat, så efter att ha väntat på honom hela julen och sedan hela dagen stapplade han in klockan 23:10 på kvällen! Oj, vad trött han ska ha varit!
► Jag lagade en krämig makaronipudding med fetaost.
► En annan dag blev det korv med bröd och het kräftröra. Lättjan, alltså!

► I och med att omikron är en riktig liten subba så vågade vi inte fira nyårsafton enligt planer, utan det blev en hemmakväll.
► Hemmakvällen innebar matmässigt av förrätt av chips, löjrom, lök och turkisk yoghurt, huvudrätt i form av salami- och briesliders och efterrätt i form av vaniljpannacotta med mangogelé.
► Sysslomässigt blev det film och stickning först, sedan lyssnade jag på ljudbok till sent på natten.

► Jag har stickat en provlapp för att lära mig att göra aviga maskor och slätstickning, men sedan hade jag inte hjärta att riva upp det för det var ju min första slätstickning! Så jag gjorde provlappen till ett pannband till Björne istället.
► Och ett pannband till mig, också med maskorna på fel ställen och många svordomar!
► Jag har fått inleda en ny dagbok och hur passande är det inte att jag fick öppna den, så ny att ryggen knakade, på just nyårsdagen? Jag valde en grön! Jag kommer skriva mer om den senare.

► Jag har varit på solig promenad. Det gick snabbt ner till sjön och sedan jättelångsamt hem från sjön, för att då hade jag solen i ansiktet.
► I lördags inledde jag årets yogakalender Move tillsammans med (såklart) Yoga with Adriene. Det känns bra.
► Jag har druckit finkaffe nästan varje dag och börjar hitta rätt ratio äntligen. Det är king att Erik fick en kaffekvarn i julklapp, för jag har stulit den.

Och just det! Jag håller fortfarande på och bråkar med bloglovin’, men nu när jag har fått min .se flyttad hit till wordpress borde det så småningom börja rulla igång igen! Ni är alltså välkomna att följa mig HÄR.

Hoppas att er vecka var fin!

Livsstil & vardagsliv

comme-il-faut, tvåtusentjugotvå

Ingen orkar väl läsa om nyårsaftnar och julaftnar och sådant i efterskott, men jag kör ändå, ett litet ett, med nästan bara mat dokumenterat. Inte ens traditionell nyårsmeny. Så, ni får bara scrolla igenom det här inlägget om det inte passar. Jag är inte så flärdfull oavsett tillställning. Nyårsafton gillar jag! Traditionsenligt behöver det däremot inte vara, enligt mig.

På förmiddagen åkte Erik ner på stan för att gå på nyårsbio och se Spider-Man: No way home, varpå jag passade på att dammsuga och skura golven inför en nyårsafton som skulle firas tillsammans med… endast oss.

När Erik kom hem från biografen dukade jag fram förrätt i form av chips med allt det godaste på sig: lök, créme fraîche utrört med färskpressad citron och gräslök, löjrom och såklart färskmalen tellicherry. Den åt vi i soffan, framför TV:n där vi såg New Girl.

Eftersom det bara var vi hemma gjorde vi som vi ville. Så mellan chips och varmrätt spelade Erik något på datorn och jag stickade och blev förbannad för att det inte blev rätt. Det är så man lär sig, sägs det, men det är ju rena kaoset till dess.

Till middag blev det sliders med massa goda grejer: brieost, grekisk salladsdressing, kalamataoliver, marinerade kronärtskockor, cocktailtomater, rödlök och sallad. Vi hade röda köttbitar och ingredienser till goda potatistillbehör hemma, men det här var vi mer sugen på.

Sedan fortsatte jag sticka och svära medan Erik satt bredvid och tittade på någon serie som jag inte alls uppfattade i alla aviga maskor som bara hamnade på fel ställe. Efterrätten, som var vaniljpannacotta med mangogelé, åt vi till Big Fat Quiz of the Year 2021 och det skrattades en hel del. Dessutom märkte jag att jag mindes väldigt mycket och jag skulle ha vunnit den här omgången!

Sedan var dagen så gott som slut. Jag kröp ner för att sova strax innan tolvslaget vilket ju var en idé som inte var det klipskaste jag gjort. Vi bor nämligen just intill en sjö och alla nyårsraketer hörs över den. Och syns! Tack och lov verkar folk bli mer och mer medvetna om det onda fyrverkerier för med sig och det var därför bara ett snabbt inferno på kanske 10 minuter innan allt var över.

När det var över… började det. 2022!

Livsstil & vardagsliv

några nyårsmål ☆ tre stora, tusen små

Jag kommer inte göra någon årsresumé på den här bloggen. Dels för att jag ju skriver veckosammanfattningar så gå in på den här kategorin om ni vill, och dels för att jag har haft bloggen så kort tid och vill inte dra in en massa gammalt mög till den här sidan. Jag trivs så bra på den här bloggen!

Tack till er som följde med mig i flytten från den förra. Tack till alla som läser den. Jag önskar er ett gott nytt år och mycket ömhet.

På tal om ett nytt år: de som känner mig vet att jag alltid har 17 nyårslöften. För att öka chansen att hålla några kanske? Eller för att det är roligt! I år har jag istället formulerat löftena som strävansmål och det känns väldigt bra. Här är de:

  • Inre glow up.
    Här ingår ett hårt arbete med KBT och annan behandling, att skapa och upprätthålla återhämtningsaktiviteter, att föra tacksamhetsdagbok, att utmana mig att göra saker som jag vet att jag brukade tycka om och trots att jag tycker att det är paniskt i stunden, att bli vänlig och snäll, slipa bort det vassa t.ex.
  • Yttre glow up.
    Börja använda solkräm och hudvård, uppdatera garderoben med kläder som jag känner mig fin i och som sitter bra, rotera mer bland smycken, väskor och skor istället för slentrian, ge min kropp det den behöver (som exempelvis öka intaget av frukt) och minska på det den inte behöver (som exempelvis alkohol och kött) och tänka någon extra gång på också mina ytterplagg, le mycket t.ex.
  • Spirituell glow up.
    Vara lite ekumenisk och aktiv i alla mina tre församlingar, delta på morgonsamlingarna, skriva bönedagbok, meditera, läsa böcker som är främjande, yoga om kvällar och morgnar t.ex.

Okej, de här nyårslöftena är ju i princip som det första blogginlägget jag publicerade på den här bloggen. Och även en förlängning av gårdagens inlägg där jag reflekterade över mina livsvärderingar. Nu har jag satt mål utifrån rätt grejer känns det som. Jag vill ju bara leva och må! Länge dessutom! Och i morgon ska mitt bästa år i livet inledas. Inte illa!

Har ni några mål för 2022?

Inre & yttre hälsa

mina livsvärderingar är bra | mina mål är dåliga

Jag har tänkt en del på mina livsvärderingar (vilket faktiskt är ganska svårt, så om ni är intresserade av det bör ni börja nu, här finns en lista att utgå från!). Jag har länge haft tendenser att sätta mål och jobba mot saker som jag ”tänker mig att man borde”, men som egentligen klingar ganska illa mot vad jag egentligen vill bli och vara. 

Ofta har jag satt mål som jobbar mot en livsvärdering
vi skulle kunna kalla ”ambition”. 
Ofta har jag satt mål som jobbar mot en livsvärdering
vi skulle kunna kalla ”popularitet”.
Ofta har jag satt mål som jobbar mot en livsvärdering
vi skulle kunna kalla ”attraktion”.

Det stora kruxet är att jag inte mår gott av att vara mest ambitiös. Jag har bara trott att jag ville bli bäst, utan att riktigt reflektera över varför jag ville bli det. Jag mår inte gott av att sträva efter att vara populär, jag har bara trott att den bekräftelsen av många olika personer skulle vara rolig. Jag mår heller inte gott över att sätta mål för att bli mer attraktiv. Det gör mig bara mer utseendefixerad, både vad gäller mitt eget utseende och andras (vilka jag då börjar jämföra mig med).

Det är inget fel med dessa tre livsvärderingar, det är bara inte mina.

Den gemensamma nämnaren över mina felriktade mål (felriktade på grund av att de sattes mot värderingar som jag i grund och botten inte har) verkar vara att jag jobbar mot livsvärderingar som på något sätt ska ge mig beröm från andra. Så vill jag ju de facto inte ha det, och därför har all den strävan varit snarare dränerande och jag har känt mig dålig när jag inte har klarat det. Men det är klart att jag inte klarat det – det är ju inte ens vad jag i hjärtat faktiskt vill! Egentligen vill jag vara självständig från yttre bekräftelse. Jag vill vara ödmjuk, jag vill vara vänlig och jag vill vara enkel.

Min strävan och mina mål borde alltså vara i riktning mot dessa nya värderingar. När jag sätter nya mål eller lever mitt liv sådär i största allmänhet ska jag inte uppleva att de skaver. De ska ju få mig att må gott och att trivas. 

Det här är ett ganska mastigt inlägg att publicera, men nu får det vara så. Det är nämligen med den här insikten jag börjat jobba med mig själv. Om ni själva känner att ni gör saker för att ni borde eller att det ni gör på olika sätt inte känns riktigt bra: ta en grundlig genomgång av vilka livsvärderingar ni faktiskt har och undersök om ditt liv reflekterar dessa. Om inte: dags för dig att skriva ett eget mastigt inlägg, med egna insikter och egen, förnyad strävan.

Mat & prat

några huvudmåltider sedan sist

Nu har jag ätit mat igen. Jag tycker att det är så himla märkligt att se mina egna måltider ibland… jag förlorade smaken när jag smittades av Covid-19 och när den sedan började återvända var det nästan bara tomater, yoghurt och fetaost som jag kände. Här kommer alltså några måltider, vilka tomatallergiker nästan inte kan laga en enda en!

Färsk pasta med tomatsås.

Pastan heter Girasole och är fylld med rostad tomat, basilika och mozzarellaost. Såsen är tomat- och créme fraîche-baserad. För att göra den lite trevligare att tugga toppade jag med krasande krutonger, ruccola och baby plommontomater.

Stekt bröd med kallrökt lax

Detta är en enkel historia bestående av rostbröd stekt i olivolja, som sedan fyllts med creamcheese, riven pepparrot, tomater, rödlök, kallrökt lax och kapris.

Piadina med ost och pesto

Det syns på en av bilderna vad basen i våra piadina är: pesto, tomater, rödlök, mozzarella och parmesanost först, det låter man ligga och smälta lite medan man steker piadinan i olivolja. Just innan jag vek ihop mina toppade jag med ganska stora nävar ruccola och hackade oliver, för just de ingredienserna gillar jag bättre kalla.

Linssoppa med paprika, chili och tomat

En av mina ”staples” i frysen är den här soppan som jag åt minst en gång i veckan när jag pluggade sista året som lärare. Man fräser bara rödlök, vitlök, purjolök och röda linser, tillsätter passerade tomater och grönsaksbuljong och puttrar under lock i… ja, kanske en kvart? Så att den tjocknar i alla fall. Sedan i med hackade paprikor och en burk Créme Fraîche paprika & chili som man låter hettas upp. Smaka av med extra salt, extra peppar och rikt med pressad citron.

Det var det. Nu är det snart nyårsafton och ”nya livet”, men just maten kommer jag nog inte förändra så mycket. Jag gillar redan vår kost och tror inte att det vi äter är så hysteriskt ohälsosamt, men även om vi gjorde det vill jag i första hand tänka på att äta saker som är bra för magen. Så, jag känner mig redo.

Har ni käkat något gott? Eller är det rester från julbordet som gäller nu?

Inre & yttre hälsa

jag undrar vad du drömmer om

När jag tittar på bilder av mig själv från förr undra jag vad jag drömde om. Jag tittar på den lilla späda unga vuxna och kommer inte ihåg. Det finns inte nedtecknat någonstans och då är de åren förbrukade. Vad drömde du om, lilla vän?

Nu är jag vuxen och jag undrar om jag alls har några drömmar. Det känns lite som att allting i över två års tid har handlat om att laga min mage och skala av ett lager hårt inövade, destruktiva, undvikande beteendemönster. Jag har förstås inte haft jättemycket val, men nu när jag börjar ha val så vore det sorgligt att inte ha några drömmar.

Alltså måste jag ju genast börja utforska det! Och drömmarna kan vara hur stora som helst! För det är roligt. För det är gratis. För det är kreativt. För det är viktigt. För det är dags.

Så, vad drömmer du om, lilla vän?

Veckor & sammanfattning

vecka 51 | the other stuff

Det känns som att jag har skrivit det viktigaste av min vecka i egna separata inlägg redan, så jag lägger upp en veckosammanfattning som snarare är det där ”andra” som hänt, men som inte bara är en massa upprepningar.

► I måndags åkte jag och min mentorskollega tillsammans ner till stan, väldigt trevligt! Man får chans att prata om andra grejer än betyg och undervisning och sådant. Den här gången talade vi om döden och dess oundviklighet, att göra upp med sitt förflutna och kanellängder och safthyllan. Stort som smått med andra ord!
► Julavslutningen på onsdagen var fin, med vackra sånger, bra filmer, fina kläder och överhuvudtaget bara good times!
► Jag lagade en massa god mat till julafton i torsdags och det var trevligt. Jag har även spelat in, lite halvhjärtat, YouTube-filmer på när jag lagade delar av maten. Och det är vad min YouTube-kanal är till för än så länge, hehe.

► Jag försöker fortfarande att lägga till min blogg på Bloglovin’ och av något skäl så går det bara inte. De svarar aldrig på mail heller, så jag försöker ha tålamod. Vissa saker vill jag bara ska funka, och särskilt nu när jag tycker att bloggen är så himla rolig igen!
► I torsdags åkte Erik till Åland. Vi är kära och lyckliga, men ändå tyckte jag att det var ganska skönt. Inget ont alls inblandat i det uttalandet, jag tror att det har att göra med hur otroligt trött jag är nu. Jag har gillat att få vara helt ensam, helt ego och vila i några dagar. Men fler vill jag inte ha, dessa fyra räcker!
► I onsdags ”kom jag på” att jag har exakt 0 % social fobi. Det är förbannat skönt. Jag har fobier så det räcker, så att bry sig exakt ingenting om vad personer tänker, tycker eller potentiellt skulle kunna tänka och tycka om mig känns ändå skönt. Ibland läser eller hör jag om personer som ägnar så mycket energi åt att försöka tolka omgivningar eller fundera varför folk kanske inte hört av sig eller varför de har ett visst tonläge i rösten… och jag tycker det är fullkomligt ointressant. Gott!
► Det har varit pisskallt och en dag var bilen knappt samarbetsvillig. Jag måste tanka den också, men tanklocket har frusit fast…
► Jag har druckit örtte av olika slag för att värma mig, samt för att Erik fick en tekalender av min storasyster i år, och vi ligger lite efter att dricka upp dem.

► Julafton i fredags var en fin, lugn och städad historia, nästan helt utan gäster och nästan helt utan ångest.
► Jag fick jättemånga julklappar! Det var så roligt och spann över halva julafton att öppna och testa och läsa och smaka och stryka händerna över.
► Nu är jag less på julen och har tagit bort allt som påminner om den och försökt att göra det lite vårigare. Det är ju inte dags, men höstterminen är över så…

Livsstil & vardagsliv

brain dump | julafton 2021

Nu kommer alla bilder och alla ytligare berättelser från julafton 2021, vilken var 100% en av de bästa jag minns från mitt vuxna liv. Inget speciellt alls hände, och det var det som var så himla gott, för ”vi” brukar alltid antingen få panikångest eller gallstensanfall eller på annat sätt bara falla isär på, eller strax innan, julafton. I år hände liksom ingenting, och efter ett tag slutade jag ”vänta” på misären och började njuta av julen istället! I alla fall… här kommer den, som inte lär vara intressant för någon annan än jag själv.

Man kan klicka på de små bilderna för att få dem större.

Först lite bilder på julfolket och årets julkläder: jag hade tights, snurrvänlig kjol, röda plagg och turkoser till smycken (efter ett tag tog jag av mig kjolen också, hah!) och syrran hade full-on mjukiskläder. Alla andra hade också valt åt det bekvämare hållet.

Sedan julmaten som, liksom varje år, är ett mycket blandat smörgåsbord eftersom vi är så spretiga i smaken. Allt jag tog av var väldigt gott, men jag blev förvånad över mig själv när jag i slutet skulle välja favoriter: grönpepparpaté, cornichons doppade i pepparrotsröra och papas arrugadas med mojo rojo. Jag tror jag åt typ 14 cornichons och lika många potatisar..!

På TV ”såg” vi Kalle Anka, Kan du vissla Johanna?, Hook och Karl-Bertil Jonssons julafton, men samtidigt spelade vi frågesportsspel, läste ur våra böcker och öppnade julklappar. Jag fick så många fina saker! Bland det bästa var att jag fick tillbaka min hatt, som jag slarvat bort vid en filminspelning på jobbet förra våren.

Sedan åkte jag hem strax innan nio och gjorde kväll till Tomten är far till alla barnen, en kopp te och det glada ljudet av en julfest som var i full gång våningen under mig och där alla skrattade och lät lycksaliga. Och jag var också det.

Julen 2021 är nu över. Jag kan minnas den med värme, men jag ser fram emot att nästa kapitel ska inledas.