Att rås om lite
Jag har inlett arbetet med allt jag håller på och brottas med genom att vara ledig tillsammans med min mamma. Jag behövde henne och jag struntar i att jag är gammal. Man blir aldrig för gammal för sin mamma!
Hos mina föräldrar blev jag bortskämd med kaffe och bullar och kvällssol. Mest en massa goda samtal och, ärligt talat, vila.
Vet ni vad, det här var nog exakt vad jag behövde. Jag hann även lägga armarna om min pappa också som hastigast, innan han skulle vidare på middag.
Husgruppen skulle också mötas ikväll, men jag känner att det blir stressigt att klämma in det. Även stress som egentligen är kul stress kan behöva strykas på foten i perioder. Istället ska jag luta mig tillbaka och låta allt vad puls heter bara ebba ut i vila! 🧡